Kom igång med din egen släktforskning

Att släktforska innebär att glänta på dörren till det förflutna men precis som med all historia handlar det också om att försöka kasta lite ljus över oss själva och vår egen tillvaro. Den stora skillnaden är att inom släktforskningen handlar det inte om kungarna och de stora händelserna - här skildras historien genom de enskilda människorna; ja, våra egna släktingar.

Formulera frågorna
Vad är det du vill veta mer om? Handlar det om en speciell händelse som din morfar kanske berättade för dig när du var liten? Eller kanske morfar själv och hans förfäder? Funderar du kanske på den lilla sommarstugan som funnits i familjen, vad har den för historia att berätta? En fråga om det förflutna kan formuleras precis hur som helst - du väljer. Det betyder förstås inte att den kommer att kunna besvaras helt och hållet men en garanti finns nästan alltid inbyggd: du kommer att få reda på saker som du inte kände till, kanske bara inte just det du frågade om! Det är precis det som kan vara så spännande med släktforskning eftersom den tar dig dit du minst anar, något som de sex huvudpersonerna i programserien verkligen får erfara.

Börja hemma
När väl dina första frågor formulerats så är den enklaste vägen att undersöka vad du och dina släktingar egentligen själva har hemma i gömmorna. Fanns det inte gamla brev i den där lådan som farmor lämnade efter sig? Vad står det på baksidan av det gamla grupporträttet som hänger över chiffonjén? Inte minst viktigt är att du har en möjlighet att, precis som många av de medverkande i "Vem tror du att du är?", ta upp frågorna med släktingar. Släktforskning är nämligen inte dystert ensamarbete i dammiga arkiv, det kan lika gärna vara en perfekt familjesysselsättning och ett utmärkt tillfälle att kontakta den där släktingen som du kanske tänkt på så länge.

Till arkiven
Vad är ett arkiv egentligen? Det är i stort sett omöjligt att sammanfatta i korthet. Inom släktforskningen, precis som inom i stort sett all annan forskning, utgör allt en resurs. Som vanligt är det bara den egna fantasin som sätter gränserna - liksom möjligen arkivariernas kunskaper men inom projektet med "Vem tror du att du är?" har vi genomgående mött en mycket hög ambitionsnivå hos landets arkivarier, som ofta sträcker sig långt utöver deras yrkesroll. I rutan här intill har vi listat några olika arkiv och platser som på något sätt kan vara ett hjälpmedel i grävandet efter dina rötter. Fler hjälpmedel finns att läsa om i vår länklista. Allmänt kan man säga att när man kommer till arkiven är det bra att ha lite formalia med sig, ort och datum för födelse och död, eventuella giftermålsuppgifter, barn och föräldrar osv. Ofta är fungerar sådana fakta som din bästa metod att bända upp arkivhemligheterna på vid gavel och det ena ger snabbt det andra. Ett första givande arkivbesök kan utgöras av det lokala biblioteket som vanligen kan erbjuda ett flertal olika databaser för släktforskning men också ett bra urval av litteratur på området.

"Släktforskarens mardröm"
Det finns förstås återvändsgränder, det får man alltid räkna med, även om de är påfallande få och ibland till och med möjliga att ta sig ur. En klassisk sådan utgörs av begreppet "fader okänd" som ofta förekommer i gamla födelseböcker. Hur tar man sig vidare om man nu absolut vill veta vem farmors morfar var och han anges vara "okänd"? Det här råkade exempelvis Charlotte Perelli ut för i sitt program och vi ska i samband med det programmet reda ut hur man kan ta sig ut ur denna, släktforskningens egen blinda fläck. Det finns fler exempel på återvändsgränder, Malin Berghagen intresserar sig i sitt program exempelvis för en släkting som var operasångare och bodde i Stockholm med fru och nyfött barn - plötsligt försvinner han bara ur alla handlingar som Malin då gick igenom. Thomas Bodström jagade sin morfars bror genom halva Bergslagen på 1910-talet bara för att finna att det fanns en kunskapslucka på nästan trettio år innan släktingen dök upp igen - hur skulle denna lucka förklaras? Han fick tänka om och mer eller mindre på chans börja nysta i ett gammalt rykte istället. Men precis som i de flesta av fallen i programmet så ger ansträngningarna resultat i någon form.

Belöningen
Släktforskning är lönsamt på alla möjliga nivåer (utom möjligen på en ekonomisk även om det är en ganska billig hobby) och rent av beroendeframkallande - har du en gång börjat och fått upp ett spår, är det svårt att sluta. Känslan att få en bunt papper som man beställt från ett arkiv, där kanske sanningen om det du så gärna vill veta ligger gömd är nästintill berusande. I Sverige finns idag mer än 200 000 personer som regelbundet släktforskar och i landet finns ett hundratal föreningar och detta är för övrigt något som ständigt växer - att tala om en folkrörelse är ingalunda överdrivet. Det innebär också att bland belöningarna finns också en rent social sida - du kommer snart att komma i kontakt med likasinnade från olika delar av landet, i olika åldrar och med en mängd olika infallsvinklar. Så om du står i begrepp att börja släktforska är du bara att gratulera: en rik värld väntar på dig!

Lars Olof Lampers

Vem tror du att du är?

Kända personer släktforskar