10 saker du alltid undrat om tiggeri

När började människor från Rumänien och Bulgarien tigga i Sverige? Varför kom de hit? I serien Vi kallas tiggare får vi lära känna några av alla EU-migranter som tigger på Sveriges gator. Här svarar vi på de tio vanligaste frågorna som dykt upp i samband med programserien.

1. Hur många EU-migranter är det som tigger i Sverige?
Eftersom folk ofta kommer en period, åker hem och sedan återvänder är det svårt att säga exakt. I november 2015 bedömdes antalet till omkring 4700. Hjälparbetare vittnar om att antalet minskat sedan februari i år då utredaren i regeringens rapport slog fast att det är bättre att ge till hjälporganisationer än i koppen.

2. Varför kommer de hit?
Rumänien och Bulgarien blev, som unionens fattigaste länder, medlemmar i EU 2007. Året efter slog en finanskris till som i södra Europa ledde till stor arbetslöshet och social utslagning. Fattiga individer från Rumänien och Bulgarien, som tidigare hade funnit säsongsarbete i exempelvis Grekland, Portugal, Italien eller Spanien, stod plötsligt utan försörjning. De sökte sig norrut till rikare länder och kom till Danmark, Norge, Finland och Sverige. Många med hopp om riktiga jobb och möjlighet att förse sin familj med mat, kläder, sjukvård, skolgång och boende.

3. Varför kommer så många just till Sverige?
Sverige är ett av Europas rikaste länder. Många av de som tigger vittnar om att svenskar generellt sett bemöter dem på ett vänligare sätt. Svenska polisen har också rykte om sig att vara snälla och respektfulla.

4. Varför är så många av de som tigger romer?
Romer har en lång och djup historia av diskriminering i hela Europa –  inte minst i Rumänien – med marginalisering, fattigdom och sämre tillgång till medborgerliga rättigheter som följd. Jämfört med övriga befolkningen är arbetslösheten bland rumänska romer stor. 28 procent bland män och 43 procent bland kvinnor. Landets totala arbetslöshet ligger runt 7 procent. Enligt Världsbanken lever en tredjedel av de rumänska romerna idag i slum eller förfallna hus. 8 av 10 saknar avlopp.

5. Hur många tvingas till Sverige för att tigga?
Majoriteten reser hit frivilligt. Men det finns fall av människohandel. Polisanmälningarna ökade från nio till 55 från 2013 till 2015 och Polisen tror att det finns ett stort mörkertal. Det finns också fall där rumänskor tvingats till prostitution i Sverige.

6. Hur mycket tjänar de som tigger?
Det varierar från plats till plats, person till person och dag till dag. De som vi kommit i kontakt med i arbetet med Vi kallas tiggare uppger att de kan tjäna från 20 till 500 kronor på en dag. Kvinnor får oftast mer än män och folk ger mer pengar runt jul. Som jämförelse tjänar en läkare i Rumänien ungefär en tiondel av vad läkare i de flesta västeuropeiska länder tjänar. Minimilönen i Rumänien höjdes vid årsskiftet till 233 euro i månaden – ungefär 2100 kronor.  

7. Hur vanligt är det att det ”tiggarplatser” säljs?
Ingen vet säkert hur vanligt det är. I programmet visar vi att det förekommer i exempelvis Borås och Vårgårda. I regeringens rapport från februari i år konstateras att det även existerar på flera platser i landet. Att sälja platser innebär att redan utsatta människor utnyttjas. Man lyckas genom hot om våld få andra att betala för vad som normalt sett är fritt; det offentliga rummet.

8. Varför utvisas de inte om de inte kan försörja sig?
Som EU-medborgare har man rätt att vistas här i tre månader. Längre tid än så kräver uppehållsrätt, dvs. att man kan försörja sig eller har möjlighet till att få jobb. Migrationsverket har i uppdrag att utvisa personer som saknar uppehållsrätt och den frågan kan vara svår att avgöra. I utlänningslagen finns bestämmelser om avvisning, det kan exempelvis ske om en person utgör en orimlig belastning på biståndssystemet enligt socialtjänstlagen.

9. Vilken rätt har de som tigger till svensk välfärd?
Personer som inte har uppehållsrätt i Sverige har betydligt mindre tillgång till vår välfärd. Uppehållsrätt har EU-medborgare som har – eller har goda möjligheter att få – ett arbete. Men det är svårt att bedöma vem som har uppehållsrätt. Svenska kommuner bedömer olika och har efterlyst tydligare handledning. De flesta av dem som tigger saknar också europeiskt sjukförsäkringskort och då är utgångspunkten att de själva ska stå för vårdkostnader.

10. Har man rätt att bo på allmän plats, exempelvis offentliga toaletter?
Nej. Utöver allemansrätten får ingen utan tillstånd bosätta sig på allmän eller privat mark.