Alice Munro belönades med Nobelpriset i litteratur 2013 efter att varit favorittippad i åratal. Enligt Svenska Akademins motivering beskrevs hon då som ”den samtida novellkonstens mästare”.

– Hon är en unik röst som tog novellskrivandet till Nobelprisnivåer och har berört läsare över hela världen, säger Jesper Bengtsson, förlagschef på Atlas, Munros svenska förlag till TT.

Genombrottet med ”Tiggarflickan”

Alice Munro föddes 1931 i Wingham i provinsen Ontario, Kanada. Hon debuterade som författare 1968 med novellen ”Dance of the Happy Shades”, för vilken hon tilldelades ett av Kanadas finaste litterära priser. Sedan dess har hon skrivit 15 novellsamlingar.

1978 fick hon sitt stora genombrott med novellsamlingen ”Tiggarflickan” som i tio noveller följde den fattiga flicka Rose på hennes väg till självständighet och hur hon lämnade småstaden bakom sig.

2009 tilldelades Alice Munro det internationella Bookerpriset.

Liknades vid Anton Tjechov

Munros litterära stil har jämförts med Anton Tjechov. Hennes noveller kretsade ofta kring småstadskvinnor på den kanadensiska landsbygden. Ofta innehöll novellerna självbiografiska inslag.

– Hennes noveller handlade ofta om att förlora illusioner. De osynliga strömförande ögonblicken i livet när människor, oftast kvinnor, eller barn, inser att det är dags att begrava förväntan. Hon var mästare på att skildra längtan, begäret efter hud och frihet, vägen ut, skriver Kulturnyheternas litteraturkritiker Ulrika Milles i en kommentar.

Sedan flera år tillbaka led Alice Munro av demens. Under måndagen somnade hon in i sitt hem i Ontario, berättar familjen för tidningen.

– Det är inte oväntat med tanke på att hon har varit dålig, men det är oerhört tragiskt. Världen förlorar en av sina starkaste litterära röster, säger förläggaren Jesper Bengtsson.

Alice Munros sista bok blev ”Brinnande livet” som kom ut på svenska 2013.