Utrikes

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se historien bakom det legendariska skeppet San José och varför ursprungsbefolkningar i Sydamerika nu kräver sin del av fartygets skatter. Foto: Europeana/AFP

Urbefolkning kräver del av det spanska guldskeppet: ”Förväntar sig ekonomisk avkastning”

Uppdaterad
Publicerad

Den juridiska tvisten kring det legendariska skeppet San José, som hittades utanför Colombias kust 2015, fortsätter att växa.

Nu kräver flera ursprungsgrupper att de ska få vara med och dela på skeppets skatter.

– Det här är en fantastisk möjlighet för Colombia att förstå sin egen historia, säger advokaten Jose Maria Lancho som företräder de bolivianska grupperna.

Den spanska galeonen San José sjönk år 1708 nära hamnen i colombianska Cartagena.

Experter misstänker att det 45 meter långa skeppet innehåller en av de största kända skatterna någonsin, med miljontals guldmynt och hundratals ton silver och ädelstenar.

San José har länge ansetts vara skeppsvrakens ”heliga graal” eftersom platsen för skeppet varit ett mysterium i hundratals år.

2015 hittade den colombianska marinen skeppet. I februari 2024 meddelades att man planerar för att börja undersöka och hämta upp dess artefakter.

Ursprungsgrupper från Bolivia

Nu har tre olika ursprungsbefolkningar från Bolivia skickat in en begäran om att FN-organet UNESCO ska deklarera skeppet som ”gemensamt mänskligt arv” som ingen ska ha ensamrätt till.

Men Colombia har inte undertecknat 2001 års konvention om skydd av undervattenskulturellt arv som täcker sådana frågor.

– Det begränsar omfattningen av våra åtgärder i det särskilda fallet San José, säger UNESCO till Reuters.

Hör varför ursprungsbefolkningarna kräver del av vinsten från San José i videon ovan.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.