Kultur

Ny avhandling slår fast att det inte finns en tillräckligt stark läskultur i Sverige Foto: TT

Vill se en kraftsamling kring läsförståelse

Uppdaterad
Publicerad

Var fjärde svensk elev kan inte läsa ordentligt.

Läsningen måste lyftas fram i alla skolämnen, anser lärarutbildaren Barbro Westlund.

– Det är inte bara svensklärarens uppgift, säger hon.

I Sverige saknar 23 procent av tonåringarna grundläggande kunskaper i läsförståelse, enligt den senaste Pisa-undersökningen. Av de 34 OECD-länderna är Sverige det land som tappat mest i läsning.

– Ytterst är det en demokratiproblem. Det är oerhört viktigt att unga människor kan ta till sig texter för att förstå det samhälle de lever i, säger Magnus Persson, professor i litteraturvetenskap vid Malmö högskola.

Stark läskultur i Kanada

Resultatet från Pisa är katastrofalt men inte helt förvånande. Svenska elever har kontinuerligt skrivit sämre på läsproven, även i andra stora undersökningar som Pirls för yngre elever.

Barbro Westlund har i en färsk avhandling vid Stockholms universitet jämfört Sverige med Kanada, där eleverna är mycket bra på att läsa. Där hittade hon en stark läskultur.

– Hela samhället är otroligt inriktat på att du ska läsa mycket. På en av skolorna jag besökte fanns en regel: När föräldrarna lämnar barnen ska de sätta sig och läsa högt en stund innan de går, säger hon.

Alla lärare måste ta ansvar

Tonåringarnas kunskaper har rasat även i matematik och naturvetenskap. Men tappet i läsförståelse visar hur eleverna klarar av samtliga ämnen, enligt Westlund, som pekar på ämneslärarnas ansvar.

– Alla lärare måste bli en läs- och skrivlärare kopplad till sitt eget ämne. Lärarna måste bearbeta texten tillsammans med eleverna för att hitta kunskaperna. I den svenska skolan har eleverna lämnats att själva klara av de svåra texterna, säger hon.

”Ostörd lästid”

Även Ann Boglind, ordförande i Svensklärarföreningen, vill se att fler lärare arbetar med läsning.

– De som undervisar äldre barn är gärna specialister inom sitt område och tänker inte så mycket på språkets betydelse, säger hon.

Att kunskaper i läsande är en nyckel även till andra ämnen är självklart, anser Magnus Persson. Han vill ända lyfta fram svenskundervisningen, och framför allt den skönlitterära läsningen.

– Det behövs ostörd lästid som inte avbryts av att eleverna ska svara på kontrollfrågor om texten. Har man ingen bas är det svårt att knäcka koden för hur språket används i kemi, säger han.

Fakta: Svenska elevers läsande

Svenska tonåringars resultat i läsning har kontinuerligt sjunkit i den stora Pisa-undersökningen. 2000, 2003 och 2006 låg Sverige över OECD:s medelvärde, 2009 ungefär på medelnivå, och 2012 en bra bit under.

 Eleverna placeras, efter resultatet på läsproven, i sju olika nivåer: 1a, 1b samt 2-6. Av de svenska tonåringarna – proven görs av niondeklassare – hamnar 23 procent i grupp 1a eller 1b.

Bara 4 av de 34 OECD-länderna har en större andel dåliga elever med svag läsförmåga: Israel, Slovakien, Chile och Mexiko.

Källa: Pisa 2012 (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.