För fyra år sedan träffade dokumentärfilmaren Stig Björkman Ingrid Bergmans dotter Isabella Rossellini på filmfestivalen i Berlin. Rossellini föreslog att han skulle ”göra en film om mamma”.
– Jag utbrast bara: ja!, säger Stig Björkman.
Överenskommelsen gav honom tillgång till Ingrid Bergmans privata fotografier, filmer och anteckningar och intervjuer med hennes fyra barn.
Lärde sig snabbt
Fram trädde bilden av en extremt målinriktad och ambitiös skådespelerska.
– I en tidig dagboksanteckning skriver hon om sin kommande filmkarriär. Det står ”kanske Hollywood, men jag kan ju ingen engelska”. När hon två år senare gör sin första amerikanska film så har hon plötsligt lärt sig det, och i den stilen fortsätter det sedan, säger Stig Björkman.
Fick klara sig själv
Det var fadern, fotografen Justus Bergman, som tog med lilla Ingrid på teater och väckte drömmen om skådespeleriet. En dröm Ingrid Bergman fick uppfylla helt på egen hand.
– Hon blev ju väldigt tidigt ensam i världen. Mamman dog när hon var tre år och pappan, som var en väldigt älskad och betydelsefull person i hennes liv, gick bort när hon var tretton. Ingrid tas emot av sin faster, som mer eller mindre dör i hennes armar året därpå. Fjorton år gammal står hon mer eller mindre ensam i världen. Vissa människor kan säkert krossas av något sådant, men hos andra verkar det föda en beslutsamhet. Så var det nog hos Ingrid.
Arbetet i första hand
Med sin begåvning och hårda arbete gjorde Ingrid Bergman sig ett namn i Hollywood. 1950 lämnade hon drömfabriken för Italien och arbetet och relationen med regissören Roberto Rossellini.
Utmärkande för henne var att hon alltid såg till att ta sig dit hon ville, säger Stig Björkman.
– Arbetet kom alltid i första hand för henne, familjen i andra. Det var nog rätt ovanligt på den tiden. Utan att hon var politiskt aktiv eller direkt politiskt medveten så skulle jag säga att hon var en väldigt tidig feminist.
Missa inte Kulturnyheternas intervju med Isabella Rossellini.