– Vi fick reda på det här idag så det här är en väldigt ny nyhet för oss och jag har inte hunnit tänka över alla aspekter. Men när de kom till oss sa de att de hade gjort ett liknande projekt tidigare, så någonstans så trodde jag att de hade gjort det här analysarbetet tidigare och att man hade kollat av de här delarna, säger Carolina Nilsson, verksamhetschef på Frälsningsarmén.

Skulle samla in pengar

Enligt Statens konstråd var tanken var att de romska tiggarna skulle bli anställda, få svenskundervisning och att de skulle samla in pengar till en verksamhet, i likhet med Amnesty och andra välgörenhetsorganisationer. I det skulle det de uppstå ett möte på gatan som är annorlunda än i vanliga fall.

– Syftet var att skapa en situation där vi möts mer jämlikt än i vanliga fall, säger Magdalena Malm som är direktör på Statens konstråd.

”Väcker väldigt starka känslor”

Under projektets gång har Statens konstråd varit i kontakt med olika personer insatta i frågan för att diskutera projektets utfall, de möttes då av häftigare reaktioner än de förväntat.  

– Det vi har märkt är att de romska tiggarnas situation väcker väldigt starka känslor av olika slag hos människor. Vi har då känt att vi inte riktigt kan bedöma hur det här projektet kommer att landa, vi är oroliga att det skulle kunna göra de romska tiggarnas situation ännu mer utsatt än den är idag. Och det är verkligen det sista vi har velat göra, säger Magdalena Malm.

Avslutar inte samarbetet helt

Avtalet med romerna fortsätter dock som bestämt. De kommer att fortsätta att få lön och svenskundervisning, skillnaden är att de inte kommer att samla in några pengar. ​

– Om man hade gjort en bra analys från början och sett att det inte utsätter dem för några risker, så tror jag mycket väl att människor från en utsatt situation kan medverka i ett konstprojekt. Att det kan bli till fördel för dem och att de också växer som människor i det här, säger Carolina Nilsson.