Kulturhusens förutsättningar har förändrats, från att vara en motvikt till kommersen fylls byggnaderna idag med både kultur och det kommersiella.

Den öppna staden, där alla är välkomna manifesteras kanske tydligast i Sveriges senaste kulturhus vid namn Väven som ligger fint vid älven i Umeå. Ansvarig arkitektbyrå är ansedda Snøhetta.

Väv mellan kultur och kommers

– Man kan säga att kulturbyggen ligger vårt hjärta närmast, säger Snøhettaarkitekten Rune Grasdal.

Han berättar också att idén om att kulturhuset i Umeå skulle vara en väv mellan kultur och kommersiella intressen kom tidigt i projektet.

40-årsjubilar

Annat var det när de svenska kulturhusens urmoder, 40-årsjubilerande Kulturhuset i Stockholm kom till.

– Man hade sett hur folkhemmet hade blivit ett konsumtionssamhälle och ville addera någonting annat som en kontrast till hela citys kommers, säger Dan Hallemar, chefredaktör för tidskriften Arkitektur.

– De senaste 100 årens stadsbyggande har ju handlat väldigt mycket om att göra staden tillgänglig för fler, fortsätter han och pekar bakom sig.

Öppenheten väsentlig

– Och det ser man ju här i dag det sitter folk här av tio olika nationaliteter och läser sina dagstidningar och folk kommer och går hela tiden, och den här öppenheten gentemot staden tror jag är helt väsentlig, säger han.

Kristina Laurell Stenlund har forskat i byggproduktion, hennes avhandling handlar om samhällsnyttan av kulturhus. Risken hon ser idag är att kommunpolitiker upplåter attraktiv, mark, beställer tjusig arkitektur men försummar byggnadens innehåll.

Levande kulturhus

– Många städer i dag har ju förstått att kulturhus bygger man också för att attrahera människor till staden, man vill göra ikoner av sina kulturhus. Men det ska ju leva också, så det krävs att man satsar på aktiviteterna också, säger hon.