”Det är en väldigt allvarlig skillnad och det är en viktig kartläggning som ni gör, att tydliggöra och synliggöra att det ser så olika ut. Jag tänker framförallt på att kultur är en rättighet och hur olika vi lever upp till den rättigheten i vårt land ”, sade kulturminister Alice Bah Kuhnke till Kulturnyheterna när granskningen #Kulturklyftan presenterades i mars.

Dagens kulturpolitiska debatt i Almedalen har präglats av hur kulturklyftan ska överbryggas. En av de som deltog i dagens debatt var Amanda Lind (MP) som tidigare var kommunalråd I Härnösand. Det var en kommun som enligt Kulturnyheternas granskning gav femte mest pengar till kultur per person under 2014 med 1.752 kronor per person.

– Det är viktigt att de som bor i Härnösand kan känna en stolthet över att vara en kulturkommun och också att det ska vara lätt att ta del av den kultur som finns, säger Amanda Lind.

”Ser till att uppvärdera kultur”

Men det räcker inte med att bara lägga mycket pengar på kulturen, den måste också nå ut till invånarna. Amanda Lind, som fick beskriva kulturklyftan från ett kommunalt perspektiv under seminariet, berättar att de har jobbat målmedvetet för att låta kulturen ta plats i politiken.

– Nu har vi en form där vi har ett kulturutskott under kommunstyrelsen. På så sätt ser vi till att uppvärdera kulturfrågorna. I kulturplanen har vi också sagt att alla nämnder och styrelser också ska ta in kulturfrågorna i sin verksamhet. Jag tror att det är väldigt viktigt att fler politiker än de som specifikt ansvarar för kultur också jobbar med kulturfrågor och kulturpolitik, säger Amanda Lind.

Men kulturklyftor finns inte endast på kommunal nivå. Under dagens debatt deltog bland annat Kulturrådet, Konstnärsnämnden, Kungliga biblioteket och Svenska filminstitutet för att diskutera kulturklyftan ur även ett regionalt och ett nationellt perspektiv.

”Roligt med kulturpolitik”

Dagens diskussioner kom också att handla om det faktum att det inte bara finns en kulturklyfta, utan flera kulturklyftor som bland annat handlar om hur socioekonomiska skillnader, åldersskillnader och skillnader mellan kön påverkar tillgången till kultur.

– Det där är ju klyftor som finns inom många områden i vårt samhälle. Men till skillnad om man tittar på skillnader i hälsostatus eller tandvård så tycker jag att det är lustfyllt att göra något åt kulturklyftorna, det är roligt med kulturpolitik, det är inte bekymmersamt på det viset som en del andra klyftor kan vara. Det tycker jag ska prägla debatten inom det här området, säger Ulrika Stuart Hamilton, ordförande Kulturrådet.

 Men kommer kulturklyftorna att finnas kvar i framtiden?

 – Det kommer att finnas klyftor och de kommer att förändras. När vi ses här om fem år kommer vi fortfarande att prata om dem men det kommer kanske att vara lite annorlunda. Jag tror framförallt att den nya tekniken kan bidra till att sluta de här klyftorna. Den egna kommungränsen är absolut inget hinder för att ta del av kultur och där finns det otroligt mycket mer att göra, säger Ulrika Stuart Hamilton.

– Kulturklyftor kommer säkert att finnas. Jag hoppas att vi går i en riktning där kultur i en bred bemärkelse verkligen blir en stark del av ett samhälle, säger Amanda Lind.