− Jag tycker att det känns bra att vi har kunnat fatta det här beslutet och att man nu har hanterat den här samlingen, delar av de här kvarlevorna, på ett bra sätt på lärosätena. Att de gett oss ett ordentligt underlag så att vi kunde fatta beslut från regeringen om att de ska återlämnas, säger forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S).

”Rätt beslut”

Enheten för medicinens historia och kulturarv på Karolinska institutet är de som ansvarar för samlingen idag och där är man nöjda med regeringens beslut.

− Vi är väldigt glada att det här ärendet har gått så snabbt nu sedan det hamnade hos regeringen så att vi kan återlämna de kranier som det handlar om till Nya Zeeland och Franska Polynesien, säger Eva Åhrén chef på enheten för medicinens historia och kulturarv på Karolinska institutet

Har dröjt

Men det har tagit tid. 2011 lämnades kvarlevor från tre maorier som återfunnits vid Lunds Universitet över  till Museum of New Zeeland. Samma museum skickade 2008 också ett brev till Karolinska institutet där man bad om att kranier som stals av gravplundrare i slutet av 1800-talet och sen såldes till rasbiologiska forskare i Sverige. Detta ärende fattades det däremot inte beslut om först idag, sju år senare.

− Det är olyckligt att ärendet tog så lång tid sedan det först hamnade hos Karolinska institutet 2008. Men det är en administrativ miss som har rättats till. Vi har, under hösten, fått på plats mycket bättre rutiner så det ska inte behöva ta så lång tid om vi får in ett nytt återlämningsärende, säger Eva Åhrén.

Viktigt agera

Forskningsministern poängterar att den här typen av ärenden måste hanteras varsamt samtidigt som det ska handläggas så fort som möjligt.

− Jag tycker att det är viktigt att vi hanterar de här sakerna skyndsamt och att man inte försöker dölja undan. Utan att man tar tag i det här och jobbar på så fort man kan, säger Helene Hellmark Knutsson.