Skådespelaren Rachel McAdams har ett speciellt förhållande till tidsresor. Hon får inte göra någon. I ”About time” från 2013 blir hon uppraggad av en tidsresenär.

– Det är tredje gången hon får spela flickvän eller hustru till en tidsresenär, säger filmkritikern Anna Smith som länge haft ögonen på den här sortens skildringar.

Science fiction en manlig genre

– Jag är ett stort fan av tidsresefilmer och en dag upptäckte jag hur få kvinnliga rollfigurer som får resa i tiden. Generellt sett är tidsresor männens angelägenhet, säger Anna Smith.

Hon tror sig också veta vad skevheten i tidsresandet beror på:

– Dels kan man peka på sexismen inom film generellt och sen finns det en föreställning om att science fiction lockar fler män och oftast är skriven av män och därför tenderar att handla om män.

Tidsresan som bot på världskriser

Genren har en lång tradition, från författaren HG Wells portalverk, ”Tidsmaskinen” från slutet av 1800-talet, som blev film första gången 1960 fram till ”Interstellar” som kom förra året. Däremellan hundratals verk som behandlar ämnet, bland andra den förmodligen mest kända skildringen ”Tillbaka till framtiden”, som uppskattats av många men också kommit att betraktas som rasistisk.

Regissören Christopher Nolan tog stöd i vetenskapen när han gjorde ”Interstellar”.

– Jag tror att tidsresor alltid har varit ett populärt ämne på vita duken men i takt med att vetenskapen utvecklas och resor i tiden håller på att bli förföriskt möjliga blir de ännu mer populära, säger Anna Smith.

Säger det något om vår tid?

– Man kan spekulera om att när världen inte mår så bra, det är ekonomisk recession och krig, drömmer vi då om att förändra den? Om vi tänker på hur det vi nu gör kan komma påverka framtiden är det ett lockande koncept att kunna resa tillbaka i tiden för att förändra nuet.

Mer om tidsresor kan du se i kvällens Kobra klockan 22.00 i SVT1.