Den nionde augusti sköts den svarta 18-åringen Michael Brown ihjäl av en polis i Ferguson, USA. Dådet ledde till omfattande protester och upplopp och delstaten Missouris guvernör såg sig till sist tvungen att sätta in nationalgardet för att återställa lugnet.
”Det gjorde ont”
Den amerikanska statsvetaren Avis Jones DeWeever föreläser om jämställdhet och rasproblematik. Hon beskriver sina känslor när hon hörde om dödsskjutningen i Ferguson:
– Det gjorde ont. Min första tanke var att ”nu är det dags igen”.
Hon beskriver också sina egna erfarenheter som mor till unga söner med svart hudfärg:
– Jag upplever själv de faror som de möter så fort de rör sig i det offentliga. Man måste säga till dem saker som att om de blir stoppade i bilen så måste de hålla sina händer på ratten hela tiden, de måste vänta till polisen står vid bilfönstret och de måste tala om för polisen exakt vart de för sin hand för att plocka fram ID-handlingar och registreringsbevis, berättar hon.
Det är inte första gången som en ung svart mans död upprör landet. Senaste skedde det 2012 då Trayvon Martin sköts till döds av medlemmen i ett medborgargarde. Avis Jones DeWeever menar att det som verkligen tände krutdurken denna gång var när vittnen beskrev hur dödsskjutningen gått till:
– När uppgifterna kom om att Michael Brown hade givit upp och stod med händerna ovanför huvudet när han sköts, utan att på något sätt vara ett hot mot polisen ifråga, så väckte det stor ilska inte bara i Ferguson, utan i hela USA, säger hon.
”Orealistiska förväntningar på Obama”
Avis Jones DeWeever beskriver också de förväntningar som fanns på Barack Obama när han valdes till president för första gången 2008:
– Det var stora förväntningar, glädje och stolthet. Många förväntningar var nog orealistiska, som att han genom sin blotta närvaro på presidentposten skulle kunna förändra decennier av institutionaliserad rasism, säger hon.
Barack Obama har, med några få undantag, konsekvent undvikit att referera till ras och till sig själv som en svart president. Det, menar Avis Jones DeWeever, beror på den amerikanska självbilden där allas lika värde och lika rättigheter är en central del:
– Vid de få tillfällen då Obama har pratat om ras, har det lett till rejäla bakslag, för det här är en kultur som förnekar att ras spelar någon som helst roll. Det är en kultur som förnekar verkligheten och som inte ens erkänner den historia som det här landet har när det gäller synen på raser. Därför finns det ett starkt tryck på att inte ta upp frågan utan hellre sopa den under mattan och låtsas som att rasismen inte längre är en politisk fråga, säger hon.
Ojämlik utbildning ett nyckelproblem
I USA finansieras den offentliga utbildningen huvudsakligen genom fastighetsskatten. Det betyder att förmögna områden med högt värderade fastigheter ger höga skatteintäkter och därmed bättre resurser till områdets offentliga skolväsende.
I fattiga socialt utsatta områden som Ferguson, är intäkterna lägre och utbildningsväsendet får alltså mindre resurser. Detta beskriver Avis Jones DeWeever som ett nyckelproblem som måste åtgärdas för att förbättra svartas situation i USA och motverka rasismen. Hon hoppas också att Barack Obama under sina sista år på presidentposten kommer att våga mer än han hittills har gjort:
– Jag hoppas att Obama, när vi kommer lite längre in i hans ämbetsperiod, förbi kongressvalet (som hålls i november) då han inte längre behöver bry sig om några framtida val, kommer att engagera sig mer i de här frågorna och leda landet på rätt väg, säger hon.