Angus Deaton Foto: TT

Konsumtionsforskning får ekonomipriset

Uppdaterad
Publicerad

Angus Deaton heter 2015 års mottagare av Ekonomipriset, eller Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, som utmärkelsen egentligen heter.

Angus Deaton kommer från Skottland men är sedan länge verksam i vid Princetonuniversitetet i New Jersey, USA.

Konsumtion i fokus

– Årets pris handlar om konsumtion i stort och smått. Deaton belönas för sin analys av konsumtion, fattigdom och välfärd, sade Kungliga vetenskapsakademins ständige sekreterare Göran Hansson när priset tillkännagavs.

Angus Deaton själv var med på telefon under presskonferensen:

– Jag var ganska sömning när jag fick beskedet, men jag blev bara glad. Jag blev överraskad och glad, det var härligt att höra rösterna från mina vänner här i kommittén, svarade han på frågan om hur han kände när han fick reda på att han är årets pristagare.

Frågor om flyktingkrisen

En av Deatons kärnfrågor handlar om fattigdomsbekämpning. Professor Deaton tror att den positiva utvecklingen med minskad fattigdom kommer att fortsätta de närmaste åren. Han fick också frågor om den pågående flyktingkrisen:

– Det vi bevittnar just nu är resultatet av den ojämlika utveckling som pågått under hundratals år. En stor del av världen har hamnat i kölvattnet bakom de rika ekonomierna och människorna som lever där söker bättre villkor, sade Angus Deaton och fortsatte:

– Det enda sättet att bromsa migrationen är en mer rättvis fördelning av världens resurser, och det är en process som tar lång tid.

Stöpt om forskningen

”Genom att belysa sambanden mellan de enskilda individernas val och utfallen för hela samhället har hans arbeten hjälpt till att stöpa om forskningen inom mikroekonomi, makroekonomi och utvecklingsekonomi”, skriver akademien i motiveringen.

Angus Deatons forskning har huvudsakligen handlat om förmögenhet och fördelningen av resurser. Länge har den ekonomiska forskningen utgått från att fattiga hushåll tänker och agerar likadant som mer förmögna hushåll fast med mindre pengar till förfogande.

Deaton har fokuserat på tre centrala frågor: Hur fördelar konsumenterna sina utgifter på olika varor? Hur mycket av samhällets totala inkomster konsumeras och hur mycket sparas? Hur kan vi på bästa sätt mäta och analysera välfärd och fattigdom?

– Deatons forskning har gjort det enklarare att förstå konsumtionen och göra den mätbar. Det har varit viktigt för att komma vidare inom flera olika forskningsområden, sade priskommittén ledamot Jakob Svensson.

Kalorier och könsdiskriminering

I sin tidiga forskning, på 1980-talet, utvecklade Deaton en modell för att analysera hur konsumtionen av varje vara beror på priset på alla varor och på individernas inkomster. Modellen är i dag ett ”standardverktyg”, skriver akademien.

Under de senaste decennierna har Deaton forskat kring hur man på bästa sätt kan analysera och mäta välfärd och fattigdom. Han har bland annat ”upptäckt viktiga fallgropar när man jämför graden av fattigdom”.

Han har också visat att hushållsdata kan belysa konkreta frågor. Exempelvis sambanden mellan inkomst och kaloriintag och förekomsten av könsdiskriminering inom familjen.

Priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne

Instiftades 1968 av Sveriges Riksbank och delades ut för första gången 1969.

Prissumman är densamma som för Nobelpriset: 950.000 dollar, knappt 8 miljoner kronor.

76 personer har hittills tilldelats ekonomipriset. 51 av dem har varit amerikaner (inklusive Deaton).

Elinor Ostom (USA) blev 2009 första kvinna att få priset. Hon fick dela det med en man.

Fakta: Angus Deaton

  • Professor Angus Deaton är både brittisk och amerikansk medborgare.
  • Han är verksam vid Princeton University i New Jersey, USA, sedan 1983.
  • Han är 69 år gammal och född i Edinburgh.
  • Deatons prisbelönta forskning handlar om tre centrala frågor: Hur fördelar konsumenterna sina utgifter på olika varor? Hur mycket av samhällets totala inkomster konsumeras, och hur mycket sparas? Hur kan vi på bästa sätt mäta och analysera välfärd och fattigdom?

Källa: Kungliga Vetenskapsakademien

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.