Efter investmentbanken Lehman Brothers krasch i september 2008 har över 400 amerikanska banker och finansinstitut fallerat eller gått i konkurs. Kostnaden för det amerikanska samhället uppskattas till över 200 biljoner kronor. Kraftigt sänkt tillväxt, stigande arbetslöshet och stora finansiella värden som försvann finns på prislappen. Lägg till kostnaderna för alla andra länder så blir nollorna fler än du kan hålla reda på.

LÄS MER: Fyra frågor och svar om regeringens höjning av bankavgifterna

I Sverige gick Swedbank nästan i konkurs, SEB var också illa ute. Staten ställde då upp och lånade ut över 400 miljarder för att rädda bankerna.

Ny kris kan kosta Sverige 600 miljarder

Under den tidigare bankkrisen i början av 90-talet var Nordea, som då hette Nordbanken, på obestånd och staten fick rädda banken med tiotals miljarder kronor. Lägg sedan till att statsskulden mer än fördubblades på grund av den följande lågkonjunkturen. 

Mönstret är tydligt. Finanskriser kommer och går med viss regelbundenhet. Många ekonomer anser att det snart kan vara dags igen. De låga räntorna har bidragit till nya skuldberg som kan utlösa nya kriser.

Enligt Svenska Bankföreningen tar bankerna tillräckligt stort ansvar och man betalar mer än tillräckligt. De högre så kallade kapitalkraven, det vill säga hur mycket bankerna måste ha sparat i ladorna, tillsammans med den så kallade resolutionsavgiften räcker.

Bankerna verkar oense

Att regeringen nu backar och inför en bortre gräns för avgiften (2025) gjorde att Bankföreningens vd Hans Lindberg såg ovanligt glad ut när han fick beskedet. Intressant är dock att föreningen inte haft kontakt med Nordea styrelseordförande. Det tyder på att Nordeas mer kompromisslösa linje mot en bankavgift, eller bankskatt som de kallar den, och hot om utlandsflytt inte delas av konkurrenterna SEB, Swedbank och Handelsbanken.

När den så kallade resolutionsfonden är fylld kommer den innehålla mellan 70 och 80 miljarder kronor. Frågan är förstås – räcker det?