Foto: Scanpix

Bankekonom: ”De har öppnat Pandoras ask”

Uppdaterad
Publicerad

Krisen i Cypern kan leda till att förtroendet för Europas banker minskar, vilket kan leda till ekonomiska problem i Sverige.

Krisen på Cypern väcker frågor här hemma. Hur påverkas vi av vad som händer i södra Europa?

Cypern är i ekonomisk kris men för att få ta del av ett stödpaket från EU och IMF krävs att landet genomför ett kritiserat åtgärdsprogram.

Bankskatten på Cypern

Den mest kritiserade delen av programmet innebär att staten ska ta ut en engångsskatt på upp till tio procent från allt sparande på Cypern – något som väckt oro i resten av Europa.

Svenska småparare säkra

Men Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, tycker inte att det finns något skäl för svenska småsparare att oroa sig.

– De behöver inte vara oroliga, framför allt av tre skäl. Vi har en god kapitalnivå i svenska banker. Vi har en stark statlig balansräkning som gör att staten kan skjuta till pengar till bankerna om det behövs, något inte cypriotiska staten kan göra. Sen är tillståndet för svensk ekonomi relativt stark och det ger en kraft som håller de svenska bankerna uppe.

Sveriges ekonomi kan påverkas

Men även om småspararnas pengar är trygga i de svenska bankerna kan krisen på Cypern påverka Sveriges ekonomi på ett negativt sätt.

Mellan 40 och 45 procent av Sveriges export går till länder i eurozonen och 70-75 procent av vår export går till Europa. Sverige är alltså väldigt beroende av tillväxten i Europa.

Och även om Cypern bara står för 0,2 procent av eurozonens ekonomi finns risken finns att oron kan smitta av sig på de större länderna som har problem, som Spanien, Portugal och Italien.

– Om den lilla gnistan tänder en större förtroendekris för banksystemet kan den ekonomiska tillväxten i Europa utvecklas ännu svagare. Det blir kännbart för svenska exportföretag vilket i förlängningen kan påverka arbetsmarknaden i Sverige negativt, säger Robert Bergqvist.

Hur tror du att det här påverkar eurosamarbetet?

– Jag tror att man har fått en spricka i förtroendet för euron. Man har öppnat Pandoras ask och visat från Bryssel att man kan ta till ett så drastiskt verktyg som att ta till en skatt på sparandet. Det kan förvärra möjligheten att komma tillbaka till ett stabilt tillstånd för hela eurosamarbetet.

Fakta: Krispaketet till Cypern

  • Stödpaketet till Cypern från EU och IMF är på 10 miljarder euro, motsvarande 84 miljarder kronor. Det motsvarar inte det krisdrabbade Cyperns hela behov på 17 miljarder euro (lika mycket som hela landets BNP), som främst behövs av banker som drabbats hårt av de grekiska skuldavskrivningarna.
  • Som en del av uppgörelsen ska Cypern höja bolagsskatten från 10 till 12,5 procent samt införa en engångsskatt på tillgångar i banker. Skatten blir 9,9 procent på banktillgodohavanden på 100 000 euro och därutöver. Den som har mindre tillgångar betalar 6,75 procent. Även ränteinkomster ska beskattas. Engångsskatten väntas ge 5,8 miljarder euro till statskassan.
  • I och med krispaketet blir Cypern – som blev EU-medlem 2004 och antog euron som valuta 2008 – det femte landet i eurozonen som får internationell ekonomisk hjälp efter Grekland, Irland, Portugal och Spanien. (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Bankskatten på Cypern

Mer i ämnet