Dagens Nyheters granskning kring Riksrevisionen fortsätter. Riksrevisionens anslag till biståndsprojekt låg på strax över 40 miljoner kronor i fjol. Av dem har nära 14 miljoner kronor blivit kvar inom myndigheten och täckt interna kostnader

– Man ska vara medveten om att det finns exempel där anslag för bidrag och bistånd får användas för att finansiera administrativa kostnader. Men huvudprincipen är då att man ska vara tydlig, säger Curt Johansson, expert på redovisning och finansiering på Ekonomistyrningsverket.

Bestämde sig för att ta ytterligare pengar

Dagens Nyheters granskning visar även att myndigheten i början av 2016 bestämde sig för att ta ytterligare pengar från fjolårets anslag för att betala pensioner till tidigare riksrevisorer. Det är riksdagen som varje år beslutar om hur stort anslag Riksrevisionen ska få, men reglerna för vad pengarna får användas till är för vaga, enligt Curt Johansson.

– Om en myndighet får belasta biståndsanslag med allmänna kostnader så bör riksdagen vara tydlig med det. Nu har riksdagen inte varit det i det här fallet och då blir det en viss tveksamhet om det är lämpligt att lägga en så stor del av anslaget på så kallade overheadkostnader för myndighetens verksamhet.