(Sändes 2003)

– Det är min värsta mardröm. Calle skulle inte klara det, säger Calles mamma Katarina Jonsson.

Calle släpptes mot borgen, men målet är inte nerlagt. Den 6 oktober vill grekiska myndigheter att Calle ska infinna sig till rättegång, men det kommer han inte att göra. Skulle Grekland ändå begära honom utlämnad, skulle regeringen med dagens lagstiftning ta ställning till skälen och bevisningen mot Calle, men så kom inte att ske efter årsskiftet.

Den nya lagen om arresteringsorder som Sverige förväntas införa vid årsskiftet är en anpassning till EU:s rättssystem och en följd av det rambeslut som riksdagen fattade beslut om i maj 2002. Den innebär framför allt att bedömningen flyttas från regering till tingsrätterna och att man inte längre prövar ländernas utredningar av brottet utan enbart bedömer själva utlämningsgrunderna.

Justitieministern anser att den nya lagen stärker rättssäkerheten, men kritiker menar att beslutet fattades för fort – innan länderna enats om gemensamma rättsgarantier.

– Det har gått väldigt fort att fatta beslutet. Samtidigt har samarbetet vad gäller rättsgarantier inte kommit lika långt. Det är mycket ologiskt, säger Johan Pehrson, folkpartistisk ordförande i justitieutskottet.

Och Katarina Jonsson är mycket orolig för vad den nya lagen kan innebära för sonen Calle och hur han kommer att behandlas om grekiska myndigheter får honom utlämnad.

– Jag tror inte ens att politikerna som fattade beslutet känner till hur rättssystemen i de andra EU-länderna ser ut, säger hon.

REPORTRAR: Keja Stenström, Ingrid Haglund

RESEARCH: Teresa Skeppholm

FOTO: Jerker Nylén

REDIGERING: Brynn Settels

Text: Teresa Skeppholm