I hela miljonprogramsatsningen, som varade mellan åren 1965-1975, finns ett renoveringsbehov som omfattar 650.000 lägenheter. Allmännyttan äger ca 46 procent av miljonprogramshusen och av dem är i dag ca 300.000 lägenheter i stort behov av renovering.

Tekniska brister, skärpta samhällskrav är ett par av faktorerna som ligger till grund för upprustningskraven. Genom att rusta miljonprogrammen kommer områdena, enligt SABO, att bli attraktivare och förhoppningen är att det ska leda till att segregationen minskar.

Några av de tekniska brister som listats är: Bristande VA-stammar, dåliga elinstallationer och materialslitage.

Dålig ekonomi hos kommuner

Förutsättningarna för att klara den omfattande upprustningen är enligt SABO ganska svag hos många av de mindre kommunerna på grund av dålig ekonomi hos de allmännyttiga bostadsbolagen.

Statens bostadskreditnämnd, BKN, har listat de kommuner som enligt dem har den svagaste bostadsmarknaden. Dessa bostadsmarknader kännetecknas bl.a. av svag efterfrågan på bostäder och finns främst i kommuner med små lokala arbetsmarknader med låg tillgänglighet på arbetsplatser.

De här kommunerna kännetecknas även av befolkningsminskning, svag utveckling av hushållens inkomster och svag sysselsättningsutveckling. Det är dessa kommuner som, enligt SABO, ligger i riskzon för att inte klara av att rusta upp sina miljonprogramslägenheter.

Bor du i en lägenhet i ett miljonprogram? Har du synpunkter? Maila vår bostadsreporter samir.abu.eid@svt.se

Samir Abu Eid, Karolina Jonason