Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Allt du behöver veta om mordet på Olof Palme

I år är det 30 år sedan statsminister Olof Palme mördades på Sveavägen i Stockholm. Än i dag är mordet olöst.

I år är det 30 år sedan statsminister Olof Palme mördades. Sedan dess har en fruktlös jakt på mördaren pågått. Flera teorier och spår har varit aktuella under årens gång. SVT Nyheter ger dig snabb koll på Palmemordet.

Skottet

28 februari 1986 klockan 23.21 på fredagskvällen skjuts statsminister Olof Palme på Sveavägen i Stockholm, efter att han varit på bio tillsammans med sin fru Lisbet Palme. Han dör på platsen och dödförklaras en dryg halvtimme senare på Sabbatsberg sjukhus.

Mördaren avfyrar två skott varav det ena precis missar Lisbet Palme. Sedan försvinner han uppför en trappa på Tunnelgatan. I dag trettio år senare är fortfarande inte mördaren hittad.

33-åringen

Snabbt riktas misstankarna mot en man som kommer att kallas 33-åringen – en känd Palmehatare som befann sig på ett kafé på Kungsgatan under mordkvällen.

Han häktas i mars 1986 men försätts på fri fot mindre än en månad senare. Utredningen mot honom är nu nedlagd.

PKK-spåret

Tidigt kom det så kallade PKK-spåret bli centralt för utredarna, främst för spaningsledare Hans Holmér. Det rör sig om en teori om att det skulle vara Kurdistans arbetarparti PKK som låg bakom mordet som hämnd för att den svenska regeringen med Palme i spetsen, terrorklassat organisationen.

I januari 1987 slår 200 poliser till mot 20 kurder på olika platser i landet. Förhören ger dock inget och redan samma dag meddelas att samtliga gripna försätts på fri fot.

PKK-spåret kom att sluta i en såväl politisk som polisiär skandal där både ministrar och polischefer tvingades avgå, efter avslöjandet att bokförläggaren Ebbe Carlsson hade fått tillgång till hemligstämplade dokument för att på egen hand utreda spåret

Christer Pettersson

När PKK-spåret körts i botten riktas misstankarna mot en känd missbrukare som tidigare dömts för knivdråp – Christer Pettersson. Han anhålls och häktas i december 1988. Lisbeth Palme pekar ut Christer Pettersson, ett utpekande som dock kommer falla platt. Lisbet Palme hade fått veta att den som polisen tagit in var alkoholiserad och under utpekandet av Pettersson sa hon ”det ser man ju direkt vem som är alkoholist”. 

Pettersson döms för mordet i tingsrätten, men frias av hovrätten efter att Lisbet Palme erkänt att hon hade förkunskaper innan utpekandet. Christer Pettersson dör 2004 efter att ha halkat på gatan. Flera medier har spekulerat kring att han ska ha erkänt mordet för anhöriga innan han gick bort.

Polisspåren

De så kallade polisspåren har förekommit många gånger under åren. Spåret går kort sagt ut på att en sammansvärjning inom polisen ska ligga bakom mordet eller hjälpt gärningsmannen att komma undan.

Polisen kritiserades tidigt för slarv redan under de första dagarna av jakten på mördaren. Avspärrningarna kring mordplatsen var ytterst små under den första natten och det dröjde flera timmar innan rikslarm utlöstes. Även kommunikationen kring polisens sambandscentral fungerade dåligt, vilket lett till teorier om en medveten förhalning.

Det framkom också att det fanns Palmehatande högerextrema grupperingar inom Stockholmspolisen, bland annat den vapenälskade Baseball-ligan som sägs ska ha firat efter att Olof Palme dött. Vittnen har också uppgett att de sett flera män med walkie-talkie inte långt från mordplatsen under mordkvällen. En granskningskommission har utrett och avfärdat polisspåret om en konspiration inom hela poliskåren, men säger att det inte kan uteslutas att enskilda poliser varit inblandade.

Sydafrikaspåret

Tio år efter mordet riktas ljuset mot det så kallade Sydafrikaspåret. Under en rättegång i Sydafrika pekar den sydafrikanske agenten Eugene de Kock ut agentkollegan Craig Williamson som Palmes mördare. Motivet skulle vara att Palme engagerade sig mot Apartheid-rörelsen.

Tips kring Sydafrika kom tidigt i utredningen men blev heta på nytt då de Kock talade om mord som den då fallna Apartheid-regimens dödspatruller utfört. ”De fick samma död som Olof Palme” blev orden som gjorde att Palmegruppen åkte till andra sidan jorden för att göra förhör med personer ur den sydafrikanska säkerhetstjänsten – förhör som gav noll.

Utredningen

Palmeutredningen är i dag en av världens mest omfattande och dyraste mordutredningar. Flera spår och teorier har varit aktuella för utredningen genom åren. Ett efter ett har avfärdats. 130 personer har erkänt mordet men kunnat avskrivas från utredningen. Fortfarande kommer två till tre tips i veckan in till polisen.

Mordvapnet

I dag, 30 år senare fokuserar utredningen fortfarande på att hitta mordvapnet – förmodat en Smith & Wesson .357 Magnum. Flera olika revolvrar har varit intressanta och provskjutits under åren, men ännu har inget identifieras. Polis och medier har flera gånger dykt efter försvunna vapen men utan resultat. Mordet på Sveriges statsminister är fortfarande olöst.

Palmemordet 30 år

Mer i ämnet