Min treåring har en ny effektiv meningskonstruktion: Får jag gå upp (01:30) eller nej? Får jag äta godis till frukost eller nej? Får jag måla på väggen eller nej?
Ofta är svaret på frågan ”nej” eftersom den uppkommer i en situation som treåringen från början redan vet är lite problematisk.
En liknande fråga skulle vara lämplig att ställa till ansvariga politiker och myndigheter när det gäller den svenska bostadsmarknaden och svenskarnas höga skuldsättning.
Är de stigande huspriserna ett problem eller nej? Är svenskarnas höga skuldsättning ett problem eller nej?
LÄS MER: Bostadspriserna på väg upp igen
Sverige ett av få länder utan nedgång
För någonstans är det dags att bestämma sig om vi har ett problem eller inte. I upprepade rapporter oroar sig IMF, EU, OECD för den svenska bostadsmarknaden och svenskarnas höga skuldsättning. Oron består i att Sverige är ett av få länder som inte haft någon prisnedgång på sin bomarknad efter finanskrisen och för att bubblan på den svenska bolånemarknaden ska spricka.
I tuffa tider är svenskarna duktiga på att betala av på sina bolån men eftersom de är så stora så finns det en stor risk att man då minskar ner på sin konsumtion och att ekonomin i sin helhet krymper.
Vid varje föredragning av bibehållen låg extremränta varnar Riksbanken för hushållens skuldsättning. I går uppmanade Finansinspektionen för faran med att merparten av svenskarna har rörlig ränta när räntorna nu förväntas stiga.
Men det som är uppenbart är att trots att alla är rörande eniga om problembilden händer absolut...ingenting.
Hög tid att slopa ränteavdraget
Internationella tankesmedjor som IMF och OECD anser att det är hög tid att svenska politiker slopar eller begränsar ränteavdraget och återinför fastighetsskatten för att kyla av den glödheta bomarknaden.
I avsaknad av reella politiska åtgärder för att stävja boprisracet och bankernas utlåning famlar den snart ansvariga myndigheten Finansinspektionen efter verktyg att begränsa bankernas utlåning till hushållen och hushållens upplåning till taknocken.
I väntan på ett eventuellt skuldkvotstak så analyserade Finansinspektionen nyttan av att tvångsbinda ränta för en del bolånekunder. I Israel finns det regler som säger att en viss del av lånen måste vara bundna.
– Vi föreslår ingen hård reglering idag och det finns också redovisat i rapporten varför inte. Vi vill se förändrat beteende hos hushåll och banker och tror att det är rimligt. Det vi vill ha igång är en diskussion kring varför ska ha vi ha väsentligt lägre räntebindning nu än för fyra år sedan och varför är det så?, säger Erik Thedéen, generaldirektör.
Hoppades att amorteringskravet skulle vara lösningen
Medan Finansinspektionen hoppas” sätta igång en diskussion” så ligger årstakten på 10 procent för villor och 8 procent för bostadsrätter. Finansinspektionen hoppades på att amorteringskravet skulle vara lösningen – men den nya statistiken visar att det har svårt att bita på storstädernas bolånefest. Finansinspektionen framhåller att de också kan föreslå det politiskt impopulära skuldkvotstaket, som reglerar hur höga hushållens skulder får vara i relation till inkomsten. Det får inte Finansinspektionen mandat att föreslå förrän om ett år den 1 februari 2018.
Den relevanta frågan återstår: har vi ett problem eller nej?