Jan Björklund intervjuas av SVT:s Camilla Kvartoft Foto: SVT

Jan Björklund frågades ut i ”Partiledaren”

Uppdaterad
Publicerad

Samma dag som statliga Vattenfall kom med beskedet att reaktorerna i Ringhals stängs sju år i förtid var det kärnkraftförespråkaren och folkpartiledaren Jan Björklunds tur att frågas ut av Camilla Kvartoft i SVT:s Partiledaren. Huvudämnet för intervjun var med andra ord givet.

Vad tycker du om Vattenfalls besked?

– Det är ett olyckligt beslut som får allvarliga konsekvenser för jobben och klimatet. Vattenfall grundar beslutet på att kärnkraften inte är lönsam och det beror på  att den rödgröna regeringen tänker höja straffskatten på kärnkraft. I grunden är det regeringen som ligger bakom detta, säger Jan Björklund.

Skatten som folkpartiledaren syftar på är effektskatten på el. Men enligt Vattenfall har även de historiskt låga elpriserna, som har halverats de senaste åren, spelat en avgörande roll för beslutet att börja avveckla Ringhals redan 2018,  sju år tidigare än planerat. De slitna gamla reaktorerna är helt enkelt inte särskilt lönsamma med dagens energipriser.

”Miljöpartiet vill stänga”

Även den borgerliga regeringen, där Jan Björklund var utbildningsminister, höjde effektskatten.

– Det var när elpriserna var höga och Vattenfall gjorde enorma vinster på sina kraftverk. Då tyckte vi att det var rimligt att ägarna, det vill säga staten, plockade in en del av den vinsten. Att höja effektskatten nu är bara för att tvinga kärnkraften att stänga och det är det Miljöpartiet med miljöminister Åsa Romson i spetsen vill.

Spricka i Alliansen

Men även Björklunds allianskollega, centerpartiets Annie Lööf, applåderade dagens nedläggningsbesked. En spricka som Jan Björklund var bekymrad över.

– Vi får väl se vart Centerpartiet tar vägen i den frågan. Jag hade hoppats att statsminsiter Stefan Lövfen hade bjudit in till en bred överenskommelse i energifrågan, men nu när han låtit Miljöpartiet bestämma innan de här samtalen ens kommit i gång känns de ganska meningslösa.

Tisdagen var även dagen då Folkpartiet presenterade sitt budgetförslag, men den tilldragelsen överskuggades totalt av Vattenfalls delårsrapport och beskedet om den förtida avvecklingen av Ringhals. Men Jan Björklund fick även frågor om i vilken riktning han vill utveckla Folkpartiet och vilka värderingar som ligger bakom partiets politik.

Social liberalism

Björklund fick lägga ut texten om Folkpartiets arv som ett socialliberalt parti drivet av idéer till skillnad från många andra liberala partier som enligt honom grundats av grupper i samhället som velat slå vakt om sina intressen. Ord som indivuduell frihet i kombination med socialt ansvar, fri företagsamhet, jämställdhet och internationell solidaritet är de som Björklund själv väljer när han ska beskriva sitt partis värderingar.

Folkpartiets riksmöte nyligen beslutade att partiet i högre ska lyfta de sociala välfärdsfrågorna.  I intervjun ägnade Jan Björklund mycket tid åt att tala om situationen i äldreomsorgen som han vill förbättra.

– Dessutom måste samhället göra mer för människor med funktionhinder och utsatta barn som växer upp i trasiga hem, säger Jan Björklund.

Nytt utanförskap

Men du satt med i alliansregeringen som sänkte skatten på arbete mer än på pensionerna och lät samtidigt bli att höja ersättningen tiill arbetslösa och sjuka. Hade ni inte kunnat göra mer för de här grupperna där många har det tufft i dag?

– Vi socialliberaler tycker inte det finns en motsättning mellan att sänka skatterna och ta socialt ansvar. Har vi ett bra företagarklimat där det är lönsamt att arbeta får vi in mer skatteintäkter. Arbetslöshetsförsäkringen ska inte vara en försörjning och jag är orolig att den sittande regeringen håller på att skapa ett nytt utanförskap när man vill ta bort den bortre parentesen i A-kassan.

Målkonflikt i skolan

Skolan har varit Jan Björklunds politiska profilfråga i en lång rad år. Samtidigt visar studier att de svenska skolorna är mer segregerade och ojämlika än på mycket länge och att det fria skolvalet spelat en stor roll i den utvecklingen. En människas livsutsikter avgörs i hög utsträckning av vilken skola hon gått i. 

Frågan bekymrar den förre utbildningsministern som menar att problemen i första hand beror på socialdemokraternas kommunalisering av skolan för snart 25 år sedan. Samtidigt ser han målkonflikten där det fria skolvalet kan försätta en skola i en negativ spiral.

– Det hjälper inte att ta möjligheten att byta skola. Det är samhället som måste se till att skolor med svårigheter får mer resurser. Folkpartiet vill bland annat locka  lärare till problemskolor genom att erbjuda högre löner, men det avskaffar den nya regeringen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.