– Jag trodde att det var färdigt för mamma när hon bröt lårbenet vid den här tiden förra året. Hon hade problem med yrsel och det var det femte fallet på kort tid, så hon var redan medtagen, säger Kerstin Kjellander, Brittas dotter.
Britta Lindqvist, 92, bor i Stockholm och fick under hösten förra året allt större problem med yrsel. Kanske berodde den på hennes blodtryck och medicineringen mot det, gissar Britta själv.
Hon och hennes dotter är besvikna över att sjukhuset inte såg eller brydde sig om hur dålig Britta Lindqvist blev efter en kotkompression, orsakad av ett av fallen i höstas. Efter någon veckas vård skrevs 92-åringen ut trots att hon inte kunde gå ordentligt, och Britta Lindqvist transporterades hem till den egna lägenheten.
– Jag ville inte åka hem, men det brydde de sig inte om. Jag mådde inte alls bra, säger Britta Lindqvist.
Hon håller i listan över alla gånger hon ramlat och skadat sig ordentligt de senaste åren. Elva gånger har hon fallit, ofta handlöst.
– Jag har ju inte kunnat ta mig upp själv när jag har hamnat på golvet, säger hon.
Skickades hem mot sin vilja
– Vi vädjade om att hon skulle få vara kvar, inte minst eftersom hon bor själv, men inget hjälpte. Mamma var som en zombie då, det var helt enkelt inte mamma, säger Kerstin Kjellander.
Britta Lindqvist placerades i fåtöljen i vardagsrummet, men hon hann bara vara hemma i en knapp timme innan hon föll igen. Nu med ett brutet lårben, en allvarlig fraktur för äldre. Sedan dess har hon långsamt och mödosamt tagit sig tillbaka till livet och vardagen.
Kerstin Kjellander säger att det var som om de på sjukhuset inte alls förstod hur frisk och stark Britta Lindqvist var i utgångsläget.
– Mamma var ju med mig på resa i Kroatien bara någon månad tidigare, vi tog långa promenader där, säger Kerstin Kjellander.
Men efter det sista fallet behöver hon numera hemtjänst för att klara sig i den egna lägenheten, och hon har fortfarande ont i höfterna.
– Hade hon fått vara kvar på sjukhuset lite längre så tror jag inte att hon hade skadat sig på det viset, eller behövt någon hjälp hemma. Hon var väldigt omtöcknad efter olyckan och de starka medicinerna hon fått, säger Kerstin Kjellander.
Efter frakturen skulle Britta Lindqvist skickas hem själv igen, men nu gav dottern sig inte innan man ordnat plats på ett korttidsboende med rehabilitering, och först där anser Kerstin Kjellander att personalen såg Britta Lindqvist på riktigt.
Långsamt, långsamt har 92-åringen återhämtat sig, och tycker att hon har fått fint stöd i vården i övrigt.
Britta Lindqvist försöker vara lika aktiv som tidigare. Hon släpar rullatorn på bussen för att ta sig till affären och frisören själv. Hon är fortfarande med i flera föreningar dit hon kan ta sig med hjälp av vänner och släkt och färdtjänst, och hon har ofta något på gång.
– Fast jag är mer hemma nu. De säger att allt är bra med höften nu, fast jag känner ju att helt bra är det inte, säger Britta Lindqvist.
Britta är inte ensam
Och hon är inte ensam. SVT:s granskning visar att 101.114 personer över 65 år fallskadades så illa förra året att de tvingades uppsöka sjukhus. Många föll dessutom mer än en gång. Det är en pensionär var femte minut, dygnet runt hela 2013.
Sammantaget bedömer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att fallolyckorna kostar samhället ungefär 25 miljarder kronor på ett år. De upptar en stor andel av akutsjukvården och leder också till ökade omsorgskostnader. Då är all oro och allt lidande för de drabbade och deras anhöriga inte medräknat. 2-3 äldre dör på grund av ett fall varje dag. Det tror experterna ändå är en underskattning av dödligheten. Det här är den vanligaste dödsolyckan bland äldre i dag.
– Det här är ett enormt problem, och det är ofta början på slutet för de riktigt sköra äldre som drabbas., säger Jan Schyllander på Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap.