Den 23 november väcks åtal mot två göteborgare som sedan i somras är misstänkta för terrorbrott och mord i Syrien 2013.

Samma dag som häktningen ägde rum var det fredagsbön i Göteborgs moské. Där tog man avstånd från den radikala islamismen men församlingen var samtidigt splittrad. Trots att man fördömde krigsresorna var personerna fortfarande välkomna till moskén.

– Om en sådan person kommer till Göteborgs moské ställer vi upp och tar ett samtal och diskussion och lyssnar, sade Kalsoom Kaleem, informationsansvarig för Göteborgs moské, i juli 2015. På frågan om personerna skulle stängas ute svarade hon nej.

”Förväntar oss att moskéerna gör sitt”

Samir Ahmed är kommunal medborgarvärd i Rinkeby i Stockholm. I hans uppgifter ingår att arbeta mot radikalisering bland unga. Han menar att moskéerna gör alldeles för lite.

– Vi gör ju vårt i förvaltningen. Vi förväntar oss att moskeérna och trossamfunden gör sitt. De bör förtydliga för ungdomarna att det inte finns något stöd i islam för att begå sådana här terrorhandlingar, säger han.

Problemet är, menar han, att moskéernas skriftlärda, som har de bästa argumenten mot våld och terror, ofta är äldre män som bara pratar arabiska. För dem är det svårt att nå fram till otåliga tonåringar.

– Jag tror att om en person inte får svar på rätt håll, kommer han att söka sig åt fel håll. De här ungdomarna har säkert frågor, som alla andra ungdomar, men de har inte kunnat få svar. Nu är det kanske dags att vi alla tillsammans gör något så att de kan få ett svar, säger Samir Ahmed.