I september presenterade Brottsförebyggande rådet (Brå) sin rapport ”Otillåten påverkan mot Migrationsverket”, där nästan hälften av drygt 3.000 svarande på myndigheten uppger att de har blivit utsatta för någon form av otillåten påverkan under en 18-månadersperiod. Vanligast är trakasserier och hot, vilket enligt rapporten bottnar i desperation och psykisk ohälsa bland de sökande.

Nu visar färska siffror från Migrationsverket att antalet trakasserier och hot mot personal har ökat kraftigt sedan 2013. Det kan handla om allt ifrån att sökande tar kontakt via sociala medier, skickar hotfulla mejl till tysta telefonsamtal från okänt nummer. 

Bör se över tryggheten

Fackförbundet ST, som organiserar över 4.000 medlemmar på Migrationsverket, ser allvarligt på situationen. Flera medlemmar uppger att arbetsgivaren har struntat i att anmäla allvarliga incidenter till Arbetsmiljöverket – något som ST just nu för dialog med arbetsgivaren om.

Enligt ST borde Migrationsverket också ha sett till att alla nyanställda genomgick en utbildning i att förebygga hot och våld redan vid introduktionen – och inte flera månader in i anställningen.

Struntar i att anmäla

Sanna Norblad, ordförande för ST inom Migrationsverket, lyfter särskilt fram fyra områden där tryggheten bör ses över. Ett är receptionerna.

– De är väldigt öppna. Personalen känner att det är enkelt för någon att kasta föremål, ta fram en kniv eller ta tag i den som sitter där, säger hon.

Ett annat utsatt område är Migrationsverkets förvar, där asylsökande som har fått avslag bor i väntan på avvisning.  

– Risken för att det inträffar allvarliga incidenter är större på ett förvar. De som bor där är utsatta och mår väldigt dåligt eftersom de har fått beslut om att inte få stanna.

Strider mot reglerna

Även anläggningsboenden, asylboenden, är utsatta arbetsmiljöer. Enligt Sanna Norblad är otryggheten kopplad till den nya migrationspolitiken. 

– Dels är det svårare att få stanna i Sverige, dels får man inte ta hit sina anhöriga lika lätt. Då mår de sökande inte bra och det ökar risken för att de blir hotfulla, säger hon och betonar vikten av att inte ha ensamarbete på anläggningsboendena – något som strider mot reglerna men som enligt facket trots det har förekommit.

Slutligen anser facket att påbudet om att personalen måste ha Migrationsverkets logga på sina arbetskläder och bilar bör slopas, eftersom det gör dem lätta att identifiera för personer som ogillar deras verksamhet.

Otillbörlig påverkan

Fackförbundet Saco har 2.200–2.500 medlemmar på Migrationsverket. De arbetar i huvudsak med utredning och prövning av ärenden, och kan utsättas för olika former av otillbörlig påverkan.

– Tack och lov är det få tillfällen av fysiskt våld mot personal, det vanligaste är hot. Det är i högre grad en psykologisk press, de sökande kan säga ”Nu när du skickar tillbaka mig är du ansvarig för mitt liv”, säger John Andén, ordförande för Saco S Migrationsverket.

För att minska frustrationen hos de asylsökande anser han att de anställda måste få mer tid att fokusera på kärnverksamheten, att utreda och fatta beslut.

– När det tar lång tid byggs det upp frustration och desperation hos framför allt de sökande, som med allt rätt ringer och undrar varför det tar så lång tid. Vi kanske också skulle behöva se över hur vi fångar upp stress hos de anställda. Sedan kanske vi behöver polisanmäla allvarliga incidenter i större utsträckning än i dag.

Vässat kompetensen

Samtidigt tycker Saco att arbetsgivaren tar de anställdas trygghet på största allvar och har vässat sin kompetens ordentligt på området de senaste två åren.

– Man har hela tiden en förebyggande ambition. Det handlar om diverse rutiner för hur man ska hantera större hot mot enheten, allt från sjukvårdsinsatser till brand. Sedan finns också nya arbetsmiljöföreskrifter om arbetsbelastning och psykosocial arbetsmiljö.