Trafikverket sätter upp fler fartkameror

Uppdaterad
Publicerad

Det har gått tio år sedan de första automatiska trafiksäkerhetskamerorna sattes upp längs de svenska vägarna. Varje år tar de över en kvarts miljon bilder på fartsyndare. Eftersom de enligt Trafikverket är effektiva för att få ner hastigheterna kommer det nu att sättas upp ännu fler.

Ser man att det blixtrar kan det kosta mellan 1.500 och 4.000 kronor. Det var en hel del kritik när de första automatiska kamerorna började sättas upp 2006.

Den ökade övervakningen ifrågasattes liksom att kamerorna kostade ett miljardbelopp. Pengar som man istället borde satsa på säkrare vägar, tyckte vissa. Men bilisterna har vant sig och i dag uppger 70 procent att de tycker att kamerorna är bra och gör nytta. I nu läget finns 1.500 kameror och nu kommer det att sättas upp ännu fler.

– De närmaste tre åren kommer vi att sätta upp ytterligare 700 eftersom de är så effektiva när det gäller att få ner hastigheterna och de räddar mellan 20 och 30 liv om året, säger Maria Krafft som är måldirektör på Trafikverket.

Många bilder

Kamerorna tar över 260.000 bilder om året och alla hamnar automatiskt i Kiruna där polisen analyserar dem för att ta reda vem som kört bilen för fort. Men det är bara ungefär en av tre förare som man till slut kan bötfälla.

Förövaren bötfälls

I Sverige är det enligt lag bara den som kört som kan bötfällas. Om det inte klart framgår av bilden finns det heller ingen skyldighet att uppge vem som suttit bakom ratten. I till exempel Storbritannien, Nederländerna, Österrike och Frankrike är det istället ägaren till fordonet som automatiskt är ansvarig om det går för fort.

– Om du frågar mig personligen så kan jag tycka att det vore en bättre idé att ha ägaransvar eftersom det då skulle bli lättare att få igenom de olika ärendena, säger Ursula Eriksson trafikstrateg på Polismyndigheten

Bara vissa kameror är på

Det är även i Kiruna som polisen väljer vilka kameror som ska vara aktiverade. Alla mäter hastigheterna hela tiden men det är bara ibland de sätts på för att ta bilder.

– Aktiveringsgraden sker selektivt men alla 1.500 kameror är på någon del av dygnet.

Så man kan aldrig vara riktigt säker?

Nej du kan aldrig vara riktigt säker när du passerar en kamera, säger Ursula Eriksson på Polismyndigheten

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.