– Olyckorna har framförallt skett när skoteråkare, isklättrare och topptursåkare rört sig långt utanför skidanläggningarna, säger Per-Olov Wikberg, projektledare för Naturvårdsverkets lavinprognosprogram.
Han har granskat de lavintillbud som hittills skett i år i den svenska fjällvärlden och ser att trenden där allt fler rör sig utanför skidanläggningarnas pistade områden fortsätter, vilket påverkar olycksstatistiken.
– Vi är framförallt oroade över skoteråkarna. Allt fler kör i brant, lavinfarlig terräng och i år har vi sett ett antal tillbud som vi inte sett tidigare.
Mäter lavinrisk
I en sluttning på Lillfjället nedanför Åreskutan gräver lavinteknikern Oskar Brodén en djup grop i snön. Han granskar noggrant de snölager som årets vinterväder skapat och skriver upp en rad olika parametrar i sin anteckningsbok, som luft- och snötemperatur, lutning, och hur långt pjäxan sjunker ned i snön i ett vanligt fotsteg.
– Det är ett mått på hur mycket snö som skulle kunna flytta på sig om det börjar blåsa.
Sedan mitten av januari i år gör Naturvårdsverket dagliga lavinprognoser för fjällområdena i Jämtland, Norr- och Västerbotten. Bedömningarna baseras bland annat på resultaten från den typ av gropar som Oskar Brodén gräver ute på fjället, och täcker betydligt större del av fjällterrängen än de lavinprognoser som skidanläggningarna själva utfärdar.
– Vi tror att lavinprognoserna behövs för att på sikt minska antalet olyckor, säger Per-Olov Wikberg på Naturvårdsverket som nästa år hoppas kunna göra bedömningar på fler platser i landet.
Varningar får effekt
Varje år dör mellan två och tre svenskar i lavinolyckor, både i Sverige och utomlands. Hittills i år har ingen omkommit.
Oskar Brodén tycker det känns som att de bedömningar som görs i Åre har börjat få effekt.
– Vissa dagar när det varit bra skidåkning på Åreskutan men väldigt farligt har vi gått ut och varnat för svagheter i snön. Och det verkar faktiskt som att folk låter de farliga sluttningarna vara och väntar några dagar tills området stabiliserat sig, säger han.