Om tio år spår Vårdförbundet att 11.000 specialistsjuksköterskor fattas om inget görs. I Västra Götalandsregionen tog politikerna problemet på allvar för flera år sedan och man enades om att börja betala sjuksköterskors specialistutbildning. Modellen innebär att de som blir antagna får arbeta halvtid och studera på halvfart samtidigt som de får heltidslön.
Matilda Örn jobbar på kirurgiska avdelningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och för henne var det helt avgörande att hon fick utbildningen betald. Hon är en av de första som nu är klar med sin specialistutbildning.
– Jag har studerat tidigare i livet så jag har ingen möjlighet att ta mer studielån. Det här var en absolut nödvändighet för att jag skulle kunna läsa specialistutbildningen, säger hon.
Matilda Örn har nu fått mer ansvar och blivit bättre på att leda arbetet på den avdelning hon jobbar på. Hon känner sig också tryggare i sin yrkesroll gentemot patienterna.
– Nu kan jag leda och organisera vårdarbetet runt patienterna. Det har också gjort att jag pratar med patienterna på ett annat sätt, säger hon.
Västra Götaland först ut
Västra Götaland är den första regionen som fullt ut betalar specialistutbildningar för sjuksköterskor. Modellen går i viss mån att jämföra med läkarnas ST-tjänster. Strax före sommaren blev 62 specialistsjuksköterskor klara med sin utbildning och de närmaste två åren räknas minst 300 specialister tillkomma. Totalt kostar satsningen 225 miljoner kronor.
– Vi såg att det fanns en stor brist på specialistsjuksköterskor och då gör vi det här för att höja kvaliteten i vården, säger Johnny Magnusson (M), regionstyrelsens ordförande i Västra Götalandsregionen.
Vill ha betald utbildning i hela landet
Vårdförbundet har infört en liknande modell och vill få alla landsting och regioner att betala utbildningar. De kallar det för AST – Akademisk specialisttjänstgöring och regleras med kollektivavtal. Fyra regioner och landsting har tecknat avtal med Vårdförbundet om att införa programmet och i nio fall förs samtal. Fyra regioner har redan ett liknande program utan kollektivavtal och fyra har enligt Vårdförbundet inte visat något intresse för AST, Bland dem finns Stockholm där man i stället vill höja lönerna för att få fler att utbilda sig.
– Den modell vi tittar på nu, då tar du tjänstledigt och tar studielån precis som vid andra vidareutbildningar, men du ska då se att det lönar sig för att ta det här extra året för du får då så pass mycket mer i lön när du är klar, säger Peter Carpelan (M), personallandstingsråd i Stockholm.
Hur mycket löneökning det handlar om vill Carpelan inte uttala sig om men säger att frågan kommer att diskuteras under hösten.
Tror inte löneökning räcker
Johnny Magnusson välkomnar att Stockholm prövar en annan variant då det blir något att jämföra med. Samtidigt tror han mer på Västra Götalandsregionens modell.
– Om man har gått en treårig yrkesutbildning, bildat familj och köpt villa så är det naturligtvis rätt motigt att ta tjänstledigt och leva på studielån igen. Jag tror att när man så tydligt visar upp en förmån eller ”lockbete” så blir det attraktivare att söka, säger Johnny Magnusson (M).
Matilda Örn får 2.000 kronor extra i månadslön nu när hon är specialist och även om hon gärna skulle se att lyftet blev större så var inte pengarna avgörande för henne.
– För mig fanns det ingen tvekan till att göra det här när jag fick både tiden och det ekonomiska stödet, då hade jag inget att förlora, säger hon.