Swedbank varnar för att många hushåll har mycket snäva marginaler.

De senaste åren har priserna på bostäder stigit rekordsnabbt och hushållens skuldsättning skjutit i höjden. I februari hade svenskarna lånat sammanlagt 2.721 miljarder kronor till bostäder. Totalt växte skuldberget med 230 miljarder kronor i fjol, merparten bestod av bolån.

I takt med att bostadsmarknaden närmat sig kokpunkten har en rad avkylande åtgärder diskuterats eller genomförts; lånetak har införts, amorteringskrav är på väg och regeringen och oppositionen diskuterar minskade ränteavdrag i de pågående bostadsöverläggningarna.

Räntebrasa

Bostadsmarknaden har samtidigt eldats på av de sjunkande räntorna. I februari sjönk snitträntan för nya lån med 0,03 procentenheter till 1,6 procent.

Nu varnar Swedbanks privatekonom Arturo Arques för att de låga räntorna ger en bedräglig trygghet.

– De låga räntorna gör det lätt att invaggas i tron att hushållsekonomin är bättre än vad den i själva verket är, säger Arques.

Swedbank har räknat på hur mycket den försiktiga låntagaren maximalt bör låna för att ha en sund och hållbar ekonomi. Kriterierna för det är i räkneexemplet att kunna spara 10 procent av lönen efter skatt, ha en sparbuffert på två månadslöner efter skatt och att kunna klara att bo kvar i ett år efter exempelvis en skilsmässa eller arbetslöshet.

Rejäl svångrem

– Våra undersökningar visar att hushållen är mycket räntekänsliga och riskerar att behöva dra åt svångremmen rejält i händelse av en ränteuppgång, säger Arques.

I beräkningen ingår att bolåneskulden inte ska vara högre än sex gånger den disponibla inkomsten, en så kallad kalkylränta på sju procent och att ränteavdraget slopas. En hushållsinkomst efter skatt på cirka 26.500 ger i det försiktiga räkneexemplet ett bolån på 1.350.000 kronor. För den som lånar maximalt räcker det till en bostad för drygt 1,5 miljoner kronor.