Journalisterna på danska skvallertidningen Se og Hør har övervakat kändisar genom att köpa uppgifter om var de använt sina kreditkort. Med hjälp av läckta uppgifter har de tjänat pengar på nyheter om kungligheter och kändisar. Kan det hända i Sverige?

Thomas Mattsson är chefredaktör på Expressen. Han menar lagen ska respekteras, men att journalistiken ibland ska gå över gränsen för publikens skull.

Hur ser du på det som Se og Hörs reportrar har gjort?

– Det är helt oacceptabelt att tillgripa sådana här arbetsmetoder för skvallerjournalistik. Att efterforska var kändisar firar semester torde knappast  motivera lagbrott, säger Thomas Mattsson.

När är det motiverat att publicera nyheter som kommit fram genom olagliga metoder?

– Jag skulle förstås inte tacka nej till att publicera Edward Snowden-dokumenten om han vänt sig till Expressen, så det vore snarast antipublicistiskt att slå fast att det alltid är fel att publicera uppgifter som tillkommit efter brott. Som publicist måste man alltid göra en proportionalitetsbedömning: är det rimligt att tillgripa okonventionella arbetsmetoder som kan vara intgritetskränkande, som när man smygbandar, eller ska man helt avstå från att nyhetsförmedla? Principen måste vara att respektera lokal lagstiftning, men visst finns det tillfällen när det är rätt att rapportera och ta konsekvenserna av det.

När har Expressen gått över lagens gräns?

– Ibland vill Försvarsmakten hedra stupade soldater i större ceremonier, men vid ett tillfälle smögs en soldat som dödats i Afghanistan hem sent på en stängd flygplats… förmdligen efter en politisk bedömning. Då beslöt vi att, på håll, ta ett foto på Hercules-planet trots att det formellt rådde fotoförbud på platsen. Men om svenska militärer dör i fredstjänst, då måste man kunna redovisa det inför en svensk publik, säger Thomas Mattsson.

”Är inte svart eller vitt”

Tror du tipspengar som medier betalar ut kan fungera som en morot att begå brott?

– De belopp som Expressen betalar ut är så små att det knappast kan handla om ekonomiska motiv för den som bidrar till att missförhållanden genomlyses, men oavsett har man som redaktion ansvar för att respektera lagstiftning och inte försätta uppgiftslämnaren i problem. Men detta är inte svart eller vitt – säg att det inte handlade om Se & Hör och skvaller, utan om public service-bolaget Danmarks Radio och avslöjanden om vad danska soldater gjort mot civila i Afghanistan… då hade det nog inte blivit samma debatt, tror jag.

Källa lämnade ut romregister

Peter Wolodarski är chefredaktör Dagens Nyheter, tidningen som avslöjade att polisen registrerade romer. Scoopet hade inte kommit till om inte en källa lämnat ut registret.

Hur ser du på det som Se og Hörs reportrar har gjort?

– Det riskerar att skada förtroendet för all journalistik. Det måste finnas starka demokratiska skäl för reportrar att använda sig av arbetsmetoder som kan kollidera med lagstiftningen. Kändisskvaller hör inte till den kategorin, säger Peter Wolodarski.

När är det moitiverat att publicera nyheter som kommit fram genom olagliga metoder?

– Journalistik handlar om att försöka komma så nära sanningen som möjligt. Sekretessregler är ett område där strävan efter att berätta så mycket som möjligt för allmänheten kan stå i strid med gällande lagstiftning.

Pressens civila olydnad

– När DN avslöjade Skånepolisens romska register tangerades en sådan målkonflikt, men våra jurister bedömde att vi befann oss på rätt sida om lagstiftningen, berättar Peter Wolodarski. Inte heller Justitiekanslern hade någon invändning mot det vi gjorde, tvärtom. Jag kan dock tänka mig en situation där jag som utgivare bedömde att allmänintresset i ett avslöjande var så stort, att jag skulle vara beredd att riskera ett åtal eller en fällning i pressens opinionsnämnd. De fallen är dock mycket speciella och skulle kunna liknas vid ett slags civil olydnad från pressens sida, i syfte att stärka demokratin.

Tror du tipspengar som medier betalar ut kan fungera som en morot att begå brott?

– Vi betalar inte ut tipspengar, däremot ersätter vi frilansare som bidrar med research. Vi svarar också ibland för faktiska kostnader som uppstått i samband med tips, säger Wolodarski.

Svenska Se och hör tar avstånd

Bo Liljeberg, som är chefredaktör för Se & Hör i Sverige vill inte alls kopplas ihop med den danska tidningen och deras metoder.

Hur ser du på det som Se og Hørs reportrar har gjort?

– Vi tar självklart avstånd från det som hänt  på den danska tidningen. Vi har egentligen bara två saker gemensamt med Se & Hör i Danmark. Vi har samma namn och samma ägare. Det är allt. Vi har inga redaktionella samarbeten mellan tidningarna. Många delar av journalistiken handlar om trovärdighet och det rimmar såklart illa med skandaler och olagliga arbetsmetoder, säger han.

Tipsare får trisslotter

När är det moitiverat att publicera nyheter som kommit fram genom olagliga metoder?

– Aldrig. Vi använder oss inte av olagliga arbetsmetoder.

Har ni aldrig använt uppgiftslämnare som fått uppgifter på olaglig väg?

– Som sagt – det har aldrig hänt och kommer aldrig att hända på tidningar där jag jobbar. Nu jobbar jag med underhållning och med kändistidningar. Det kan finnas andra chefredaktörer och ansvariga utgivare i nyhetsmedia som  ställs inför ett svårare dilemma. Är det självklart hur man agerar om man erbjuds betala för information som man vet kommit fram på olagligt sätt, men som kan avslöja en planerad terrorattack eller ett allvarligt hot mot exempelvis en politiker?

Tror du tipspengar som medier betalar ut kan fungera som en morot att begå brott?

– Jag tror ingen är beredd att begå brott för de blygsamma summor vi betalar, för några trisslotter eller en 1000-lapp. Vi arbetar mest med för oss kända tipsare som vi använder regelbundet. De vet vilka spelregler som gäller och flera av dem hör av sig med tips och vill inte ens ”ha något för besväret”, säger Bo Liljeberg.