Hundratals människor har utsatts för uppdiktade krav från bedragare, misstänker Kronofogden. Foto: TT

Bedragare kräver skuldsatta på påhittad skuld

Uppdaterad
Publicerad

Kronofogden misstänker att flera hundra personer krävts på betalningar som är helt påhittade av bolag, rapporterar SR Ekot. De drabbade är människor som har många skulder sedan tidigare.

I ett fall i Kristianstad har Kronofogden beslutat att inte driva in en skuld, men bolaget har överklagat.

Enligt Kronofogden finns det närmare 700 fall där bolag riktar krav mot redan skuldsatta personer som inte protesterar, krav som kan vara uppdiktade.

Känner inte till skulden

– Det är ett väldigt märkligt sammanträffande att ingen av de personer jag har pratat med har vid närmare eftertanke känt till vad det här är för skuld, säger Jerker Loré, jurist på betalningsföreläggandeenheten på Kronofogden, till SR Ekot.

I ett fall hävdade ett brittiskt bolag att en kvinna för några år sedan lånade 15 000 euro, motsvarande runt 142.000 kronor i dagens penningvärde – en påstådd skuld som nu överstiger 400 000 kronor. Räntan är 40 procent per år. Eftersom kvinnan skrev under delgivningen från Kronofogden och inte invände fastställdes skulden, som därefter bara ändras genom resning.

Polisen utreder

Kronofogden har i det och ytterligare ett ärende fattat det ovanliga beslutet att inte driva in pengar åt bolagen med hänvisning till att man kan bortse från beslut som avser skenfordringar. Bolaget har överklagat till tingsrätten.

I juni gjorde Kronofogden också en polisanmälan mot bolagen. Förundersökningsledaren uppger att det finns fog för att tro att brott har begåtts men att polisen inte är i närheten av att delge någon misstanke.

Under tiden är risken stor för att beteendet fortsätter. Så sent som förra veckan upptäcktes ett nytt bolag med samma karaktäristik, och Kronofogden kan inte garantera att det inte finns fler bolag som har verkat, eller verkar, via myndigheten.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.