Karen Gebreab var kriminalvårdare på häktet i Huddinge. Den 3 oktober 2011 arbetade hon som promenadvakt och skulle följa en intagen till rastgården. När hon vände ryggen mot honom för att kunna öppna dörren till rastgården angrep han henne och misshandlade henne till döds.

Den intagne bedömdes som farlig och skulle därför, enligt reglerna, ledsagas av två kriminalvårdare men det visste inte Karen som var ensam och försvarslös. Mannen dömdes för mord till livstids fängelse men Kriminalvårdens ansvar för händelsen har också utretts och idag börjar rättegången i Södertörns tingsrätt mot tre kriminalvårdsanställda som åtalats för arbetsmiljöbrott genom grovt vållande till annans död. Enligt åtalet har de på olika sätt undelåtit att planera, leda och kontrollera verksamheten på häktet i Huddinge.

– Jag menar att de har åsidosatt sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen att förebygga ohälsa och olycksfall och på så sätt av oaktsamhet orsakat häktesvaktens död, säger kammaråklagare Aino Alhem vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål

De tre åtalade var vid tiden för mordet chef för häktet i Huddinge, chef för bevakningscentralen samt chef för avdelningen restriktion vid häktet. Alla tre förnekar brott.

Hot och våld

Kriminalvården har ett datasystem som kallas ISAP dit alla anställda skall rapportera in hot- och våldshändelser. Huruvida antalet incidenter har ökat eller minskat sedan 2011 då Karen Gebreab mördades går inte att säga säkert eftersom inrapporteringssystemet gjordes om 2011 och det därför är vanskligt att jämföra statistiken före och efter mordet. Men under 2012 rapporterades sammanlagt 175 våldshändelser respektive 501 hot  mot anställda. 2013 var antalet våldshändelser 196 och antalet hot 472  och under 2014 (till och med 25 november) 159 våldshändelser och 421 hot.

Av den statistik SVT fått ta del av framgår inte hur Kriminalvården graderat allvaret i hot- och våldshändelserna.

Säkerhetsåtgärder

Efter mordet på häktet i Huddinge har Kriminalvården uppdaterat sitt säkerhetsarbete och infört en del nya rutiner.  Det handlar om att skapa säkerhetsmarginaler i arbetet och att hitta kontrollåtgärder där dubbelkontroller i säkerhetsarbetet utförs naturligt menar man.

Bland annat ska alla anställda på häktet numera ha tillgång till aktuell information om samtliga intagna och riskbedömningarna av dem. Lokalerna för  restriktions-promenader har byggts om för att säkerställa att ingen arbetar ensam med en intagen. Personalen har utbildats för att kunna använda expanderbatong och OC-spray (pepparspray). Vidare har en avdelning byggts om till säkerhetsavdelning som planeras att tas i bruk i april nästa år.

Lång utredningstid

Både Karen Gebreabs anhöriga och fackförbundet Seko, som organiserar anställda i Kriminalvården, har kritiserat att det tagit så lång tid att utreda Kriminalvårdens ansvar för händelsen. Över två och ett halvt år, från mordet i början av oktober 2011 tills åtal väcktes i juni 2014. Men enligt åklagaren i målet, Aino Alhem, har den långa utredningstiden berott på att Kriminalvården är en stor myndighet med många beslutsnivåer och att utredningen är omfångsrik med många handlingar och förhör.

Rättegången mot de tre kriminalvårdsanställda kommer att pågå i Södertörns tingsrätt tills i slutet av januari.