För gymnasieläraren Per Kedland var det tre saker som fick bägaren att rinna över: Disciplinproblem i klassrummet, för svaga förkunskaper hos eleverna och till sist ett dödshot från en elev när han tillämpade skolans ordningsregler.
Han beskrev sin bild av läget i den svenska skolan i en debattartikel i Svenska Dagbladet, en artikel som på några dagar delats tiotusentals gånger.
– Man vill inte prata om ordet disciplin i Sverige. Om ljudnivån är för hög, sänker man då ljudnivån eller köper man hörselskydd till eleverna? Problemet är att man inte ställer krav och det är inte ungdomarnas fel för de är inte vana vid något annat. Sen finns det många klasser som fungerar bra men det finns också de där man pratar och leker bort halva lektionerna, säger han.
Alla ska hänga med
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) säger att han delar oron för att problemen i skolan har fått gå för långt. Han tror att lösningen är att börja jobba med grundkunskaperna tidigt och hoppas att regeringens nya läsa-skriva-garanti ska ge lärarna bättre verktyg för att sätta in stöd i tid.
– En viktig sak för att få arbetsro i sitt klassrum är att alla elever hänger med. Får man inte tidigt med sig läsningen, skrivningen och räkningen blir skolan svår och frustrerande för den enskilda eleven, säger Gustav Fridolin.
Läsa-skriva-räkna-garantin är ett nytt regelverk för att lärare redan från förskoleklass ska få ett starkare mandat för att sätta in insatser åt elever som behöver mer stöd.
Glädjebetyg i nian
Det låter bra att reagera tidigt, men det är inget värt om fortsätter att handla om glädjebedömningar, varnar Per Kedland.
– När eleverna kommer till mig i gymnasiet kan 50 procent i en normalklass inte de fyra räknesätten. Hur är det möjligt efter nio års matematik?
Gustav Fridolin tror att en orsak till glädjebedömningarna är att skolan i alltför stor utsträckning tar tag i elevernas problem först i åttan eller nian.
– Vi har många grundskollärare som gör ett jättejobb för att förbereda eleverna. De vittnar om att de identifierat problemen tidigare men att det tar många år innan stödet kommer på plats. Mest särskilt stöd får elever faktiskt i nionde klass. De bästa skolsystemen i världen tar tag i de här problemen innan de har växt sig för stora.
Per Kedland tror att läsa-skriva-räkna-garantin kan fungera – om det blir objektiva bedömningar.
– De som rättar ska inte linda det i bomull. I dag är 14 procent inte behöriga till gymnasieskolan. Men om alla skulle ha täckning för sina betyg skulle kanske 50 procent inte ha behörighet. Det är katastrof, säger han.