Studiero definieras enligt Skolinspektionen som ett tryggt socialt klimat med få störande inslag där eleverna får chans att fokusera på lärandet.

Efter observationer på 177 lektioner i årskurs 7-9 på 30 skolor har Skolinspektionen dragit slutsatsen att vägen dit går genom lärare med ett tydligt ledarskap och rektorer som ger dem förutsättningar till det.

Otydliga lektioner

Mer än fyra av tio av de observerade lektionerna hade brister i tydlighet när det gällde lektionens mål och struktur. I de bästa fallen började lektionerna med att läraren var förberedd, materialen var på plats och eleverna fick en förklaring av vad som skulle läras ut.

I mindre goda exempel bestod instruktionerna bara av sidhänvisningar eller uppmaningar att ”arbeta vidare” utan något samtal om syftet med lektionens innehåll. 

Sysslolöshet vanligare än stök

Skolinspektionen konstaterade att det var mycket vanligare att eleverna satt overksamma eller började med annat än att de störde i klassrummet. Under individuellt arbete, som var den klart vanligaste arbetsformen, var det inte ovanligt att eleverna aldrig kom igång ordentligt, eller bara tröttnade på arbetet.

Ofta uppstod en situation där många elever behövde hjälp med samma fråga, men istället för att samla klassen i ett gemensamt samtal fick läraren upprepa samma förklaring till olika individer.

Efter att ha observerat samma elevgrupper under olika lärares undervisning konstaterar Skolinspektionen att det är lärarna som är den avgörande faktorn om det blir studiero eller inte. Å andra sidan är det avgörande för lärarnas del att de får rätt förutsättningar från sina rektorer.

Lagom många regler funkar bättre

På de skolor där det funkar bra har rektorerna prioriterat lugn och ro genom att öka bemanningen av vuxna i klassrum och uppehållsrum. Det ser till att elever som behöver extra stöd får det och tar ansvar för att det finns aktiva diskussioner om normer och förhållningssätt.

På skolor med få ordningsregler men en samsyn kring värderingar upplevs regelverket som meningsfullt och relevant av eleverna.

När det funkar sämre har skolan infört många regler som ingen följer. Där önskar sig eleverna strängare lärare medan lärarna tvekar till att utföra de sanktioner som brott mot ordningsreglerna innebär, eftersom det kommer att leda till nya problem. Här har rektorerna ett ansvar för ta reda på orsaken till att ordningsreglerna inte följs, skriver Skolinspektionen.