Skolinspektionen pekar i en ny studie ut ett tydligt ledarskap som den viktigaste faktorn bakom studiero i klassrummet. De lärare som lyckats i sitt ledarskap har i sin tur jobbat på skolor som satsat på fler medarbetare, gemensamma ordningsregler och stöd till elever med extra behov.
Men enligt rapporten är sysslolöshet till följd av otydliga instruktioner det vanligaste problemet i klassrummet. Elever börjar ägna sig åt annat eftersom de antingen tröttnar eller väntar på hjälp med en fråga. Gustaf Fridolin säger att ett bra ledarskap kräver tid till förberedelse.
– Att se till att lektionerna har ett mångsidigt innehåll är ett mycket svårt jobb. I dag har lärare mindre än en kvart på sig att förbereda en lektion, konstaterar han.
Fler vuxna behövs
Ministern tror att fler anställda är lösningen både för att ge lärarna mer tid till undervisning och som en hjälp för att upprätthålla ordningsregler.
På de skolor som hade problem med ordningsreglerna vittnade lärarna om att de tvekade inför att straffa brott mot ordningsreglerna eftersom det innebar nya problem. Att be en elev lämna klassrummet är till exempel ingen bra lösning om den i så fall lämnas utan tillsyn i korridoren. I sådana situationer är det avgörande att det finns fler medarbetare i skolan som kan avlasta, säger Gustaf Fridolin.
– Om elevhälsan stängs ner och det blir färre speciallärare, då hamnar fler uppgifter på lärarna i klassrummen. Det måste finnas andra vuxna som ger läraren stöd i sitt jobb.
Men för att ordningsreglerna ska fungera måste de också tas fram i respekt och vara väl kända hos alla.
– Det går inte att komma med gamla regler som inte fungerar med den verklighet som är i skolan just nu, säger han.
Rutiner för att söka stöd saknas
Att elever som behöver extra stöd får det i tid är helt avgörande för att inte små problem ska växa sig stora, säger han. Det gäller så väl barn som kommer till Sverige med ett trauma i bagaget som elever med neuropsykiatriska funktionshinder. I dag varierar möjligheterna till stöd mellan skolorna och det pekas ut som en orsak till bristande arbetsro.
– I många skolor är det här otydligt. Lärare vittnar om att när de har identifierat ett behov så blir det ett omfattande administrativt arbetet för att få stödet på plats. Från i höst bygger vi upp en stor kompetensutvecklingsinsats som handlar om att sprida speciialpedagkompetens till lärare som inte är specialpedagoger. Det är något som lärarna har efterfrågat.