Den genomsnittlige svensken, både män och kvinnor, kommer att förlora i disponibel inkomst på den budget som regeringen lagt, säger SVT:s inrikespolitiske kommentator Mats Knutson i en kommentar efter regeringens presskonferens om höstbudgeten.
– Sveriges befolkning delas i budgeten upp i tio lika stora grupper, så kallade decilgrupper. Av dem kommer de fyra lägsta grupperna att få något starkare ekonomisk utveckling i plånboken det närmaste året på grund av regeringens politik, men de sex övriga kommer att få en negativ effekt i hushållsekonomin. Det handlar framför allt om de skattehöjningar som genomförs, säger han.
Hänvisade till andra refomer
Finansminister Magdalena Andersson svarade att andra reformer som regeringen genomför kommer att slå igenom på den disponibla inkomsten för många svenskar. Men Mats Knutson är tveksam till förklaringen.
– Tidigare har man aldrig, och jag har bevakat budgetar sedan 90-talet, hänvisat till att man har mer effekter som man inte kan redovisa i sina tabeller. Historiskt så kommer vi naturligtvis att utgå från det regeringen presenterar i budgeten.
Många av reformerna var kända sedan tidigare, och det är i dag regel att politiker presenterar förslag i förväg. Själva budgetdagen brukar istället handla mer om bedömningar, och sådant som regeringen egentligen inte vill berätta om kommer fram. Mats Knutson lyfter fram regeringens valfråga om nyindustrialisering som ett exempel.
Industrin backar
– I budgeten fortsätter sysselsättningen att falla inom industrin 2015 och 2016. Så någon effekt av någon nyindustrialiseringspolitik har vi inte sett hittills. En annan intressant sak är att man skriver i budgeten att skattehöjningarna som man genomför dämpar utvecklingen av antalet arbetade timmar, dämpar BNP de kommande åren, och minskar utbudet på arbetsmarknaden. Det är saker som gör det bekymmersamt för både Stefan Löfven och Magdalena Andersson att nå sitt mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020.
Högre migrationskostnader
En annan problematisk fråga är migrationskostnaderna, som utgår från en prognos som Migrationsverket presenterade i juli, säger Mats Knutson.
– De bedömningarna är helt överspelade av den verklighet som vi befinner oss i i dag. Budgeten är underfinansierad. Senare i höst måste man revidera de här uppgifterna och förmodligen kraftigt skriva upp kostnaderna för migration och integration.