I SVT:s enkät till landets högstadierektorer är många kritiska till reformen, och hade hellre velat få bestämma mer över hur pengarna skulle fördelas. Som det nu blev måste snittet hamna mellan 2.500 och 3.500 kronor och det innebär att många lärare ute på skolorna blir helt utan lönelyft.

– Många rektorer hade önskat att de skulle få fördela några hundralappar till varje lärare men det är ju precis det som har hänt i 20 års tid, säger Helene Hellmark Knutsson. Och det har gjort att lärarnas löner har halkat efter. Nu bidrar vi från staten med 3 miljarder. Sen måste kommunerna och friskolorna göra sitt, säger hon.

Men konsekvensen är ju att många lärare känner att de delas upp i ett A- och ett B-lag. Är det värt det?

– Nej, så ska det inte vara. Det ska vara tydligt och transparant för lärarna hur man ska göra för att kunna få en bättre löneutveckling. Man ska värderas för den erfarenhet man har eller den vidareutbildning man tagit på sig, men det är det som inte skett under allt för lång tid. Utan man har just fördelat ut några hundralappar till alla.

Kommuner måste värdera yrket högre

Helene Hellmark Knutsson menar att kommuner och friskolor nu måste värdera läraryrket högre för att på sikt klara rekryteringen. Hon ser de tre miljarderna som en katalysator för att få upp lönerna.

– Staten har ju inte tagit över lönesättningen, säger hon. Arbetsgivare måste se till att jobba långsiktigt med lönerna och jag utgår från att alla delar bilden av att vi måste få upp lönerna för Sveriges lärare.