På forskningsstationen i Norunda norr om Uppsala gör man två saker. Dels mäter man hur mycket koldioxid skogen och marken tar upp eller släpper ifrån sig, och dels mäter man koldioxidhalten högt upp i luften. Här finns en 102 meter hög mast fullspäckad med mätutrustning. Det är den högsta av tre i Sverige som nu ingår i det europeiska närverket ICOS. Det invigdes den 20 november och i dag finns det totalt 95 mätstationer i nio länder. Nu skapas ett sammanhängande system för att följa koldioxidhalten i atmosfären och om åtgärder för att minska klimatutsläppen han någon effekt.
– Vi vet av det vi har sett under lång tid att den ökar och ökar och vi ser ingen påtaglig effekt av internationella överenskommelser som har gjorts, som Kyotoprotokollet. Det syns inte ett spår av det om man tittar på hur koncentrationerna har ökat, säger professor Anders Lindroth, som är projektledare för Svenska ICOS.
Skogen tar upp våra utsläpp.
På marken kring forskningsstationen finns en utrustning som mäter hur mycket koldioxid som marken avger när växtligheten förmultnar. I höjd med trädtopparna finns instrument på masten som inte bara mäter hur vinden rör sig i höjdled utan även koncentrationen av koldioxid i luften.
– Genom att kombinera vindhastighet med koncentrationen ser vi hur mycket koldioxid som avges eller tas upp av skogen, halvtimme för halvtimme, säger Anders Lindroth.
Just vid Norunda avges mer koldioxid från marken än vad skogen tar upp men generellt är den svenska skogen en allt större kolsänka eftersom den växer mer än vad som avverkas. Skogen uppväger cirka två tredjedelar av de svenska utsläppen, men det räknas inte in i det svenska utsläppsmålet.
Högre halt nära fabrikerna.
På 100 meters höjd mäter man koldioxidhalten i atmosfären. Där påverkas den inte av marken och skogen.
– Atmosfärmätningarna ska ju representera ett stort område och inte bara den lokala skogen utan ett område som sträcker sig 100 eller 200 kilometer bort från masten. Då måste man upp en bit i det omblandade gränsskiktet och toppen på masten är på 102 meter.
Just nu ligger halten vid Norundamasten på 412 miljondelar (ppm). Det är något över den globala nivån som förra året passerade 400 ppm. Förklaringen är att vi på norra halvklotet har högre utsläpp från fossila bränslen.
Kan hindra fusk
Hur man mäter och verifierar att alla länder lever upp till sina utsläppsmål är en viktig fråga som kan beslutas på klimatmötet i Paris. Här kan nätverket av master komma att spela en viktig roll. Genom att kombinera mätningarna med kartor över hur luften har rört sig över kontinenterna kan man se varifrån utsläppen kommer. Man utvecklar nu också kemiska analyser som till och med kan visa om koldioxiden kommer från naturliga källor eller från fossila bränslen som kol och olja.
Nyligen avslöjades att Kina rapporterat alldeles för låga utsläpp från sina kolkraftverk. Ännu finns inget globalt nätverk av mätmaster, men i teorin skulle ett sådan kunna avslöja liknande fusk.
– Vi får i alla fall ett redskap för att följa upp och se hur de här åtagandena som länderna förhoppningsvis gör i Paris följs upp. Om det får någon effekt för atmosfären. För ur klimatets synpunkt är det koncentrationen i atmosfären som är det viktiga, avslutar Anders Lindroth.