Debatten om Natomedlemskap kan ta fart redan på dagens presskonferens där utrikesminister Margot Wallström (S), försvarsminister Peter Hultqvist (S), liksom företrädare för MP, M, KD och C är med för att kommentera. Foto: TT

Wallström: Alliansfriheten ligger fast

Uppdaterad
Publicerad

Ett svenskt Natomedlemskap skulle bidra till att avskräcka Ryssland från en militär konflikt i Östersjön. Men det kan leda till upprustning i regionen och löser inte försvarets brister, enligt utredningen som presenteras idag.

Vi har ett nytt säkerhetspolitiskt normalläge, konstaterar utredaren Krister Bringéus.

– Det råder ett antagonistiskt förhållande mellan Ryssland och Väst. Angreppet på Ukraina är här en milstolpe, säger han.

Sverige skulle dras med i konflikt

Ett isolerat ryskt angrepp på Sverige är sannolikt uteslutet men Sverige skulle dras med vid en konflikt i vårt närområde. En viktig slutsats som utredaren ambassadör Krister Bringéus drar är att Västs ”samlade konfliktavhållande förmåga”, förmågan att avskräcka Ryssland från en konflikt i Östersjön, sannolikt skulle öka med Sverige i Nato.

Ett beslut om Nato-medlemskap är ett politiskt beslut och inte utredas fram, konstaterar utredaren. För-och nackdelar ska inte ställas mot varandra.

– Ett svenskt medlemskap skulle sannolikt utlösa en politisk kris med Ryssland, säger Bringéus.

Han hänvisar till vad den ryske utrikesministern sagt om ökade ryska militära aktiviteter. Och konstaterar att den ryska reaktionen framför allt skulle vara ökade militära aktiviteter. Samtidigt konstaterar han att den konfliktavhållande förmågan för svensk del skulle öka med ett Nato-medlemskap.

Utrikesminister Margot Wallström säger att Sverige alltid måste verka för avspänning för att konflikter inte ska uppstå.

Wallström: Alliansfriheten ligger fast

– Vi bygger säkerhet tillsammans med andra, säger hon och nämner bland annat partnerskapet med Nato.

– Utredningen har inte haft till uppgift att utvärdera den militära alliansfriheten. Regeringen är tydlig med att den ligger fast, säger Wallström.

Det här är för viktig för tvära kast, konstaterar Wallström och kritiserar de borgerliga partierna för detta.

M: Fördelar med Natomedlemskap överväger

Moderaternas Hans Wallmark säger att fördelarna för ett Natomedlemskap överväger i utredningen.

– Hoppas att regeringen nu inte på grund av ideologiska skygglappar lägger locket på, säger han.

Försvarsminister Peter Hultqvist framhåller vikten av att höja den egna förmågan i kombinationen med samarbetet internationellt.

– Det är en naturlig fortsättning på svensk politik, och den svenska säkerhetspolitiska linjen ligger fast, säger Hultqvist.

Angrepp på Sverige ”i praktiken uteslutet”

Ett angrepp enbart på Sverige betraktas som ”i praktiken uteslutet”. Dessutom bedöms det vara osannolikt att Ryssland skulle våga angripa Natoländerna Estland, Lettland och Litauen. Från regeringshåll anser man därför att utredningens beskrivning av hur Sverige skulle kunna bli indraget i en militär konflikt är onödigt skrämmande.

Utredaren Bringéus pekar även på att bara misstanken om att försvarsalliansen skulle vilja uppföra militära installationer på svensk mark vid ett svenskt Natomedlemskap kan leda till ökad rysk upprustning.

Han bedömer också att Natomedlemskap inte är en genväg för att lösa det svenska försvarets brister och understryker att den första försvarslinjen för varje Natoland är de nationella resurserna.

Den rödgröna regeringens linje är bland annat att fördjupa det samarbete som finns med Nato och USA utan att bli medlem i försvarsalliansen. Enligt utredningen är ett tänkbart ytterligare steg att USA och Sverige ger varandra insyn i respektive lands operativa planering. En sådan samverkan utan att försvarsgarantier ges riskerar dock att exponera Sverige i en kris.

Samarbete med Finland

Den rödgröna regeringen vill även fördjupa det försvarspolitiska samarbetet med Finland. Det handlar bland annat om att låta varandra använda respektive lands flyg- och flottbaser. Utredningen bedömer att potentialen kan vara betydande om intentionerna förverkligas. Det skulle kunna ge ”en stärkt regional konfliktavhållande förmåga”, står det.

I dag utgör S, MP, V och SD en riksdagsmajoritet mot ett svenskt Natomedlemskap. Några tecken på att S skulle kunna svänga i frågan de närmaste åren finns inte. I SD finns enskilda företrädare som är positiva till Nato.

Björklund utesluter inte Natoansökan

Liberalernas Jan Björklund utesluter inte att en eventuell framtida Alliansregering, om den har majoritet i riksdagen, kan lämna in en Natoansökan utan Socialdemokraternas stöd.

Om läget försämras i Östersjön så kan inte ett parti ha veto, säger han.

Utredningen om hotbilden

Konfrontationslinjen mellan Ryssland och Nato i Europa har förskjutits till Östersjöregionen.

Ett ”isolerat ryskt angreppsföretag mot Sverige för dess egen skull, måste betecknas som i praktiken uteslutet”.

Ett ryskt militärt angrepp mot någon eller några av de baltiska staterna är ”i grunden osannolikt”

Sverige skulle med ”stor sannolikhet” redan på ett tidigt stadium dras in i en eventuell rysk-baltisk militär konflikt

Ryssland bedöms ha militär förmåga att inom ett par dagar nå militär kontroll över Baltikum.

Operationer mot Sverige kan föregå huvudangreppet mot Baltikum

Ryssland kan ha intresse av att flytta fram luftvärn på svenskt territorium för att förneka Natoflyg tillträde över Östersjön

USA och Nato kommer sannolikt att i ett tidigt skede begära att få utnyttja svenskt territorium.

Sverige är i en kris beroende av stöd utifrån för att kunna hävda sin suveränitet

En ”allmän uppfattning” är att den svenska försvarsförmågan i dag ”uppvisar inte oväsentliga brister”.

Att få amerikansk förstärkning med tunga markstridskrafter på plats uppskattas dröja minst tre veckor.

Källa: Utredningen om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten, SOU 2016:57

Effekter av Natomedlemskap

Utredningen gör en rad bedömningar av effekterna av ett svenskt Natomedlemskap.

Västs samlade konfliktavhållande förmåga skulle sannolikt öka i Östersjöregionen.

Svenskt Natomedlemskap kan leda till ökad upprustning i Ryssland.

Inget tyder på att Nato har intresse av att placera kärnvapen i Sverige.

Natomedlemskap är ”ingen genväg” för att lösa det svenska försvarets brister.

Natomedlemskap får inga avgörande försvarsekonomiska konsekvenser.

Ett Natomedlemskap innebär inga bindande åtagande beträffande nationella försvarsanslag

Sveriges bidrag till Natos gemensamma budget skulle bli 40-50 miljoner euro.

Det skulle ta 12-15 månader för Nato att behandla en svensk Natoansökan.

En Natoansökan skulle leda till politisk kris med Ryssland.

Sveriges politiska och diplomatiska handlingsutrymme skulle minska något.

Som Natoland blir det svårare för Sverige att driva på för ett internationellt kärnvapenförbud.

Källa: Utredningen om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten, SOU 2016:57

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.