– Det är 4.500-5.000 spår som träffar mot personer varje år och när polisen topsar färre kan det innebära att registret inte fylls på i den omfattning det borde göra. Det innebär att man kanske missar personer som begått brott eftersom man inte får träffar på dem, säger Anna Granlund, enhetschef på NFC till SVT Nyheter.

Antalet topsningar minskar

Nationellt Forensiskt Centrum har möjlighet att analysera 50.000 dna-prover varje år. 2012 topsade polisen drygt 52.000 men sedan har antalet topsningar gått kraftigt nedåt. I år förväntas man bara få in drygt 27.000 prover.

– I teorin skulle fler brott kunna lösas för det borde bli fler träffar på de spår vi har i spårregistret som vi ännu inte matchat mot någon misstänkt säger Anna Granlund.

Får topsa vid fängelsestraff

Polisen får topsa en misstänkt om personen är skäligen misstänkt för ett brott som har fängelse i straffskalan.

Det finns nu cirka 31.000 oidentifierade spår från brottsplatser i dna-registret. Om de spåren skulle kunna matchas mot en misstänkt person skulle ytterligare tusentals brott klaras upp.

Även polisen är missnöjd med utvecklingen.

– Det är självklart allvarligt. Det är viktigt att polisen topsar när det är möjligt för att dna är ett verktyg för oss att kunna klara upp brott, säger Tommy Kangasvieri, enhetschef vid polisens Nationella Operativa Avdelning (NOA) till SVT Nyheter.

Startar informationskampanj

Polisen ska nu starta en intern informationskampanj för att förundersökningsledarna ska utföra fler dna-prover på misstänkta.

– Det gäller att vi sprider den här kunskapen till de närmsta cheferna och som sedan pratar med sina medarbetare. Det är också viktigt att vi vågar ta dialogen med medarbetare och chefer vid ärenden där vi inte topsat fast vi borde ha gjort det. Det här måste bli bättre, säger Tommy Kangasvieri till SVT Nyheter.