Bilden på den drunknade treårige pojken Alan Kurdi som spolades upp på en strand i Turkiet har blivit en ögonöppnare för många människor. pengarna har strömmat in till hjälporganisationerna och samtidigt har många privatpersoner dragit igång egna insamlingar för att hjälpa flyktingarna.
Situationen liknar den efter tsunamikatastrofen i Sydostasien 2004. Då slog hjälporganisationernas insamlingar alla tidigare rekord. Samtidigt försökte utnyttja givmildheten genom falska insamlingar, bland annat med dörrknackningar där man utgav sig för att komma från hjälporganisationer, eller genom insamlingar på stan med falska bössor. Nu varnar polisen för att det kan hända igen.
– Hittills har vi inte uppmärksammat det. Men det är inte otroligt att vi kommer att se liknande försök från bedragare, säger Ditte Westin, kommissarie på polisens nationella bedrägericenter till SVT Nyheter.
Var vaksam
En skillnad mellan 2004 och nu är de sociala mediernas genomslag och på internet har många dragit igång privata insamlingsinitiativ, något som enligt polisen kan bädda för att oseriösa aktörer utnyttjar läget.
Trots att pengar strömmar till hjälporganisationer och frivilliga in återstår mycket arbete innan pengar och insamlade föremål kan göra nytta på plats. Svensk Insamlingskontroll, vars uppgift är att granska ekonomin i organisationer och ideella föreningar. De organisationer som klarar granskningen får rätt till ett så kallat 90-konto.
Westin uppmanar den som vill skänka pengar att vända sig till organisationer som har så kallade 90–konton. Men, många väljer dock att stödja de många privata initiativ som dykt upp parallellt med de etablerade hjälporganisationernas samarbete. Ditte Westin välkomnar privatpersonernas engagemang, men säger att man som givare bör kontrollera vem eller vilka som ligger bakom.
– Man bör vara försiktig och jag skulle undvika att sätta in pengar på betaltjänster som är svåra att spåra. Är det ett kontonummer bör man kontrollera vem som står bakom kontot, säger Westin.
Miljontals kronor
Gruppen ”Vi Gör Vad Vi Kan” består av privatpersoner som samlar in pengar och förnödenheter till flyktingar på den grekiska ön Lesbos har fått stor uppmärksamhet som ett av många privata initiativ. De har redan samlat in sex miljoner kronor.
En fara är att kriminella inte bara utnyttjar medborgarnas givmildhet utan att de också uppvaktar privata initiativ och erbjuder dem hjälp på plats eller med penningtransaktioner.
– Svara inte dem som söker upp dig och var uppmärksam på folk som erbjuder sig att förmedla hjälp, säger Westin.
Flyktingkatastrofen engagerar svenskarna, bara under torsdagen samlade Radiohjälpen in över fyra miljoner kronor och hos andra organisationer märks också ett ökat intresse. Röda Korset har i nuläget samlat in över fem miljoner kronor.
– Det är alltid viktigt att man som givare tar reda på vem det är som samlar in pengar. Man ska också tänka på att de stora etablerade hjälporganisationerna ofta har personal på plats och ett nätverk för att kunna arbeta i krisområden, säger Lena Hörnblad, kanslichef på Svensk Insamlingskontroll.
Hörnblad betonar dock att aktörer som saknar 90-konto per automatik inte är oseriösa.
SVT Nyheter har sökt Vi Gör Vad Vi Kan, men de har avböjt en intervju med anledning av gruppens arbetsbelastning.