Bakgrunden är en rättegång där den åtalade som misstänktes för stöld uppgav att han var 14 år gammal, alltså inte straffmyndig. I sin asylansökan hade han däremot angett sin ålder till 17 år. Åklagaren begärde därför att rätten skulle besluta om kroppsbesiktning (i form av tand- och skelettröntgen) för att utreda den verkliga åldern. Detta avslogs av tingsrätten och senare även av hovrätten. De anser att det inte finns stöd för kroppsbesiktning i lagen.
Nu vill Riksåklagaren att Högsta domstolen slår fast hur lagen ska tolkas i tingsrätt och hovrätt.
– Det har jättestor betydelse att Högsta domstolen klargör detta. Riksåklagaren hoppas verkligen att HD tar sitt ansvar här, säger My Hedström, byråchef vid Riksåklagaren.
Ska skydda den enskilde
Svensk grundlag skyddar den enskilde mot vad som kallas ”påtvingade kroppsliga ingrepp” om det inte finns särskilt stöd i en lag för detta.
– Det är ju så det är i grundlagen. Riksåklagaren menar ju att det finns stöd i lagen redan i dag, men det är det som tingsrätt och hovrätt säger att det inte finns. Det blir frågan här. Om Högsta domstolen håller med om att det inte finns stöd i lagen så återstår det för lagstiftaren att stifta en lag som tillåter kroppbesiktning, säger My Hedström.
Riksåklagaren som nu överklagat hovrättens beslut pekar på att det står i Rättegångsbalken, den lag som reglerar domstolars arbete, att den som ”skäligen kan misstänktas för ett brott på vilket fängelse kan följa” får kroppsbesiktigas för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för brottet.
Åtalad ändrade sin historia
Riksåklagaren anser att frågan om den misstänktes ålder är en sådan omständighet, eftersom den är avgörande för vilken påföljd den åtalade kan få, såväl för stölden som för andra brott han är åtalad för.
– Det har väldigt stor betydelse för att kunna åtala personer vars identitet är oklar, eller när de påstår att de inte är straffmyndiga, säger My Hedström.
– I det här fallet med den här personen så har han i sin asylsökan uppgett att han är 17 år, även i sin ansökan till Nederländerna har han sagt att han är 17 år. Men när han blir åtalad för brott invänder han först i domstolen att han är 14 år, fortsätter hon.
”Viktigt för hela rättsväsendet”
En kroppsbesiktning i många fall är helt avgörande för åklagarens möjlighet att utreda och lagföra brott, skriver Riksåklagaren, och menar att det därför är viktigt att Högsta domstolen klargör hur reglerna om kroppsbesiktning ska tolkas.
– Det är viktigt inte bara för Riksåklagaren, utan för hela polisen och rättsväsendet. Det är en avgörande fråga, säger My Hedström.