Totalt berör fallet Josefin vårdansvar i tio olika landsting, och olika vårdinrättningar familjehem i 20 kommuner. Under mindre än 15 års tid. I hennes fall är det Eskilstuna kommun som bär ansvar.

Läs mer: Löftet från socialcheften i Eskilstuna: ”Ska göra allt”

När det kommer till det slutgiltiga ansvaret, i juridisk mening, så är det aldrig några tveksamheter om vilken del av samhället som ska säkerställa att barn som Josefin får den hjälp de har rätt till, menar Regnér.

– Det är kommunen som har ansvar. Punkt slut! Hur de sedan organiserar det har de också ansvar för, säger barnministern (S) till SVT Nyheter.

Hunsats runt i 13 års tid

Det handlar om en flicka, med uppbenbart mycket stort behov av trygghet och närhet, som fått känna på framför allt en sak i livet – nämligen att hunsas runt. 

Berättelsen om Josefin börjar redan när hon som ettåring påbörjade en 13 år lång flyttkarusell. Under hela sin barndom har Josefin omplacerats 33 gånger, visar en kartläggning som Aftonbladet gjort.

Däremot har Josefin inte fått det som forskningen visar är viktigast för sådana som henne – nämligen just stabilitet och kontinuitet i vardagen. Ett misslyckande, konstaterar barnminister Åsa Regnér (S) under måndagen.

– När ett barn valsar runt till så många ställen, under sitt korta liv, när de egentligen behöver trygghet så kan det ju egentligen inte vara något annat, säger hon till SVT Nyheter.

”Inte vilken vara som helst”

Regnér menar ändå att man från regeringens håll stärkt möjligheterna att få just detta att fungera för svenska kommuner.

Hon tar upp det krav på tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som gäller för privata familjehem. Dessutom görs bakgrundskoll på alla familjehem. Ordentlig uppföljning och dokumentation är också helt avgörande, säger Regnér:

– Om man ger sig in som privat anordnare så här kan man inte betrakta barn som vilken vara eller tjänst som helst. Sälvklart har de också ett ansvar, säger hon, och fortsätter:

– Men i lagens mening är det kommunen som måste se till att man utför omsorgen på bästa sätt.

Trögt trots flera larmklockor

De senaste decennierna har det, från såväl ministrar som utredningar, larmats om brister kring omhändertagande av barn med svåra psykiska problem i Sverige.

I Milton-utredningen, 2006, konstaterades att kommuner och landsting behöver ”vidta konkreta åtgärder”. Nio år senare kom en stor utredning om LVU, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, att inget egentligen gjorts åt problemen.

”En kvinnodominerad sektor”

Men det går trögt vad gäller den här typen av omhändertagandet. Barn- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) tror bland annat att det finns ett genusperspektiv på hela problematiken.

– Jag tror faktiskt att det beror på att det här är en kvinnodominerad sektor, säger hon.

Kommer du kunna se till att en 15-åring inte ska behöva bo på ett 30-tal olika vårställen under sitt liv?

– Ja, det är ju kommunerna som ska göra bedömningarna. Men det låter ju verkligen inte som att det här är en bra situation.

Josefin heter egentligen något annat.