Många rektorer tycker att Pisa inte mäter vad svenska elever lär sig. Foto: TT

Två av tre rektorer: Är för stort fokus på Pisa

Uppdaterad 30 november 2016

Publicerad 29 november 2016

I går kom Timss, undersökningen av hur det går för svenska elever i bland annat matematik. Och snart är det dags för Pisa. Men två av tre rektorer tycker att det är för stort fokus på Pisa. Det visar en enkät till alla landets högstadierektorer som SVT Nyheter har gjort.

Det är lektion i svenska och svenska som andraspråk på Husbygårdsskolan. Eleverna här har fått en genomgång och de vet att resultaten sjönk kraftigt förra gången, i december 2013, i alla tre undersökta ämnen – matematik, naturvetenskap och läsförståelse.

– Det är inte på liv och död, säger Soufian Bourraman. Men det är ett viktigt prov som spelar roll i världen.

Läget i svenska skolan 2016

Majoritet missnöjd med Pisa

Den 6 december presenteras nästa mätning, och många väntar med spänning på resultatet. SVT Nyheter har frågat 1.500 högstadierektorer hur de ser på Pisa. Och två av tre av dem som svarat tycker att det är för stort fokus på Pisa i Sverige. En majoritet tycker inte att Pisa mäter det svenska elever lär sig i skolan.

– Om det bara blir fokus på problem så kan det spä på ett redan dåligt förtroende för skolan, säger rektor Magnus Duvnäs.

– Och vi i skolan skulle vinna på att ha ett stort förtroende och att föräldrar upplever att det är en bra skola. Då kan de backa upp sina barn.

”Pumpats in åtgärder”

Svensk skola har genomgått en lång rad reformer de senaste åren, till exempel fler nationella prov, lärarlegitimation, Skolinspektionen, läs- och matematiklyft och två olika lönesatsningar. Och allt har inte varit bra, menar Magnus Duvnäs.

– De senaste åren har det pumpats in olika åtgärder. Och om det blir åtgärder som blir kontraproduktiva eller skapar en dålig arbetsro så är det inte säkert att man får ut de resultat man vill.

Så gjorde vi undersökningen

Vi har skickat en webbenkät till alla rektorer på skolor som har en nionde klass. Vi utgick från Skolverkets skolenhetsregister där alla skolenheter i Sverige ingår. Där valde vi ut alla skolor som uppgavs ha nionde-klasser med minst tio elever.

Sammanlagt skickade vi ut enkäten till 1.463 respondenter. Efter fyra påminnelser hade vi fått 703 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 48 procent.

Det går inte att se någon tydlig systematik i bortfallet. Av de 1.463 skolor som vi skickade enkäten till var knappt 28 procent enskilt drivna skolor. Bland de 703 som besvarat enkäten är drygt 27 procent enskilda skolor.

Likaså verkar bortfallet vara jämnt fördelat mellan länen. Inget län är underrepresenterat i bortfallet i någon högre grad, men däremot är Stockholms och Skåne län något överrepresenterade i bortfallet. Bland de utvalda skolorna var 22,8 procent från Stockholms län. Men bland de 703 svarande har andelen sjunkit till 20,3 procent, en minskning med 2,5 procentenheter. För Skånes del är skillnaderna mindre: 1,5 procentenheter.

Ett stort bortfall är ett problem på så sätt att det riskerar att snedvrida resultaten. Men mot bakgrund av att vi inte ser några skevheter i bortfallet (för de variabler vi kan kontrollera) bedömer vi ändå att resultatet håller för publicering.

Läget i svenska skolan 2016

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.