Partistyrelsen har ställt sig bakom förslaget som innebär att hälften av månaderna knyts till vardera föräldern. Beslut väntas på S-kongressen under söndagen. Det finns inget årtal för när det ska vara uppnått.
Tidigare kongressbeslut har inneburit att målet är ett jämnt uttag av föräldraledigheten, men partiet har då inte bundit sig för att det ska ske genom att kvotera alla månaderna. På senare tid har företrädare för regeringen flaggat för att man nu siktar på en individualisering.
– Detta är en skärpning och en tydlighet i att vi ser vikten av att båda föräldrar är med och tar ansvar för de små barnen. Det känns väldigt bra och naturligt, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S).
Vänsterpartiet har sedan tidigare drivit kravet på individualiserad föräldraförsäkring. Även S-kvinnor har drivit frågan.
Ett delmål är, som tidigare, en tredelning. Det vill säga att en tredjedel av månaderna ska kunna fördelas fritt mellan föräldrarna. Regeringen beslutade i torsdags om en proposition som innebär att en tredje pappamånad införs nästa år. Den har stöd av Vänsterpartiet och Folkpartiet och ska beslutas av riksdagen i höst. Regeringen har också kommit överens med V om att tillsätta en utredning om en ”modern” föräldraförsäkring som kan leda till ytterligare pappamånader under mandatperioden.
KD: Barnen drabbas
Kristdemokraternas gruppledare i riksdagen, Emma Henriksson, varnar för att barnen kan drabbas negativt om möjligheten till att fördela månaderna mellan föräldrarna tas bort.
– En konsekvens blir att många föräldrar inte kommer att kunna vara hemma lika mycket som i dag med sina barn utan måste skaffa annan barnomsorg, säger Henriksson.
Hon syftar på att vissa familjer kanske inte har råd att låta den förälder med högst inkomst stanna hemma.
Löfvens jobbplan ändras
S-kongressen vill också göra ändringar i statsminister Stefan Löfvens jobbplan. En kongressarbetsgrupp vill bland annat ha skärpta formuleringar när det gäller framtida offentliga investeringar. Arbetsgruppen vill att partiets ambition ska vara att investeringsandelen av BNP ska öka under mandatperioden. Och det ska finnas ett mål om att bygga 45.000 nya bostäder årligen till 2030. Partistyrelsen står bakom förändringarna.
– Jobbagendan har blivit ännu tydligare, säger näringsminister Mikael Damberg.
Damberg betonar att man står fast vid att värna stabila offentliga finanser, trots att det behövs mycket pengar till investeringar. De nya formuleringarna i jobbagendan pekar ut olika finansieringssätt som partistyrelsen står bakom. Ett är att öka möjligheterna att använda offentligt pensionskapital till bostadsbyggande och infrastruktur. Ett annat är att staten lånar till vissa strategiska projekt. Som exempel nämns bygget av Öresundsbron. Ett tredje är att använda tillgängliga EU-medel maximalt. Jobbagendan har också ändrats med meningen: ”Vi är beredda att höja vissa skatter”.
Eftersom partistyrelsen står bakom ändringarna väntas de antas av kongressen.