För att fylla alla platser på polisutbildningen har Polismyndigheten sänkt kraven för att klara begåvningstestet. Tidigare krävdes en fyra, men i dag räcker det med en trea på den niogradiga skalan. Det räknas som normal begåvning, även om det ligger i det lägre skiktet.

Begåvningstestet består av sex delprov som mäter personens logiska, spatiala och verbala förmåga. Personen har 80 minuter på sig att klara provet. Enligt Rekryteringsmyndigheten, som har hand om antagningen, är det här bästa sättet att mäta allmänbegåvning.

– Polisyrket kräver att man kan sammanställa information och ha analytisk förmåga. Annars håller inte beviskedjan hela vägen i rättssystemet och det blir inga fällande domar, säger Stefan Annell, psykolog på Rekryteringsmyndigheten och forskare inom polisurval.

Se mönster

Två av deltesterna testar personens logiska förmåga. Vid ett av testen får personen en serie siffror och ska sedan avgöra vilka siffror/bokstäver som kommer näst i följd. Det andra testet går ut på att läsa och förstå instruktioner.

– I ett polisiärt sammanhang är det här betydelsefullt för att se hur saker och ting hänger ihop. Till exempel för att se om det finns en brist i en logisk beviskedja eller om informationen kan bekräfta misstankar, säger Stefan Annell.

Det ena av de spatiala testerna handlar om att vika ihop figurer, rent mentalt. Testpersonen får se en bild på ett figurklippt ark och ska sedan avgöra hur den kommer att se ut i vikt form. Vid det andra testet får personen ett antal pusselbitar och ska avgöra vilka som behövs för att få ihop en kvadrat.  

Enligt Stefan Annell handlar det om att se helheter och mönster.

– Man skulle kunna tänka sig att det har en viss betydelse om du ska köra ett polisfordon från en punkt till en annan. Eller om man måste avgöra hur ett hus ser ut, var det kan finnas dolda vinklar, flyktvägar eller möjlighet att komma in.

Undvika missförstånd

Det ena av de verbala testerna handlar om att avgöra vilka ord som är varandras motsatser. Vid det andra testet ska personen para ihop ord utifrån ett givet exempel. Man kan till exempel få orden ratt och bil och ska sedan välja vilka andra ord som förhåller sig till varandra på samma sätt, som cykel och styre.

Verbal förmåga är bland annat viktigt för att undvika missförstånd.

– Har du ett rikt språk, där du har lätt att förstå olika ords innebörder, så har du förmåga att anpassa ditt språk till olika sammanhang. Det är en sak att slänga käft med ungdomar, en annan sak att prata med människor på en olycksplats. Det är viktigt att du har tillgång till ett brett språk så att det inte blir några missförstånd, till exempel vid förhör.

Finns farhågor

Enligt Stefan Annell var den tidigare poänggränsen satt med tanke på att det fanns ett större urval sökande och att behovet av poliser inte var lika stort som i dag. Då kunde man kosta på sig lite högre krav. Med tanke på dagens situation tycker han att det är rimligt att sänka kraven för att få in fler poliser på utbildningen. Han bedömer inte att den nya gränsen kommer att få särskilt stora konsekvenser, utan poängterar att urvalsprocessen består av flera olika delmoment, samt att de flesta rekryter har högre poäng än en trea.

Samtidigt är han inte helt utan farhågor. En del rekryter kan få svårare att klara de teoretiska momenten på utbildningen och behöva mer stöd. Dessutom kan stödinsatserna behöva fortsätta när studenterna kommer ut i yrkeslivet, menar han.

– Vissa kanske kan behöva lite mer tid för att sammanställa och skriva rapporter. I praktiken betyder det att det är en patrull mindre ute i yttre tjänst. Det kan bli frustrerande för kollegor som måste gå in och ta över uppgifter, säger han.

Organisationen kanske heller inte blir lika flexibel, utan måste anpassas efter individerna.

– Det kanske inte riktigt rimmar med Polismyndighetens vilja att alla personer ska kunna användas till allt möjligt. Blir det många individer som man måste ta hänsyn till blir det en extra utmaning för cheferna.

Spärrtiderna borta

Han ser även en farhåga med att de så kallade spärrtiderna har tagits bort. Tidigare var man förhindrad att söka till polisutbildningen inom en ett- eller tvåårsperiod om man misslyckats med att komma. Men nu kan man söka in varje termin.

– Det kan jag tycka är lite problematiskt eftersom det finns en risk för att man känner igen och lär sig uppgifterna. Det är klart att det påverkar om du gör exakt samma uppgifter fyra gånger om. Det finns risk för att det kommer in personer som ligger under den egentliga kravnivån.

Inte sämre kvalitet

SVT Nyheter har sökt Polismyndigheten för en kommentar. Myndigheten har på onsdagseftermidagen ingen person tillgänglig utan hänvisar till tidigare uttalanden till SR Ekot.

Bengt-Åke Nilsson, sektionschef på polisens HR- och kompetensavdelning, säger till SR Ekot att de förändrade kraven inte betyder att betyder att man sänkt kraven för att bli polis eller att kvaliteten på framtidens poliser riskerar att bli sämre.

– Man får titta på hela antagningsprocessen till polisutbildningen. Att säga att man sänkt kraven är lite för hårt. Det speglar inte hela antagningsprocessen, säger han.