Foto: TT

Så ser värnpliktsförslaget ut

Uppdaterad
Publicerad

Regeringens utredning föreslår att mönstringsplikt ska gälla från den första juli 2017 och skyldighet att fullgöra grundutbildning med värnplikt ska gälla från den första januari 2018. Värnplikten ska komplettera den nuvarande frivilliga militärtjänstgöringen. De första som berörs är de födda 1999 och 2000.

Utredningen föreslår att regeringen under första kvartalet 2017 beslutar att totalförsvarspliktiga ska vara skyldiga att genomgå mönstring respektive fullgöra värnplikt. Mönstringsplikten ska gälla från den första juli 2017 och skyldigheten att fullgöra grundutbildning med värnplikt ska gälla från den första januari 2018.

– När man la plikten vilande 2010 betonade man att man ska kunna, vid behov, väcka upp den igen, säger utredaren Annika Nordgren Christensen.

När värnplikten lades vilande var det precis på marginalen, och trots att regeringen kan fullfölja ett uppväckande av värnplikten på egen hand så vill man gå igenom riksdagen, menar försvarsminister Peter Hultqvist.

Kommer behöva tillskjutas pengar

Enligt planen ska man satsa på att rekrytera 2.500 personer 2017 och 4.000 personer 2018. Från och med 2020 kommer man börja öka med först 5.000 rekryteringar och 2021 till 6.000 för att sedan stabiliseras på 8.000 åren 2022–2025.

Detta innebär, enligt Annika Nordgren Christensen, att man kommer behöva tillskjuta mer pengar efter 2021.

Man vill även få fler att stanna inom försvarsmakten. Därför föreslår utredningen att:

  • Det ska finnas högre och fler bidrag
  • Man ska få extra bidrag om man stannar inom yrket i mer än sex år
  • Försvarsmakten ska betala tillbaka en del av studieskulden, ett belopp som ökar för varje år man stannar kvar
  • Man bör se över sjömans- och soldatlönen
  • Förmånerna och bidragen som finns idag ska även fortsatt finnas.

Hultqvist: Hoppas på brett stöd

Försvarsministern hoppas att utredarens förslag ska få brett politiskt stöd.

– Jag hoppas att vi nu ska kunna finna en väg till ett mer stabilt, robust och fungerande personalförsörjningssystem. Jag hoppas att det ska finnas ett brett stöd för det, även om regeringen förfogar över instrumentet att aktivera plikten, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

LÄS MER: Det här innebär ett återinförande av värnplikten

Försvarsmakten bedömer att man behöver anställa 4.000 personer per år. Vid årsskiftet saknade man 800 kontinuerligt anställda soldater och 6.600 tidvis tjänstgörande soldater. I snitt har varje år 2.500 sökt till utbildningen, alltså 1.500 för få anställda.

Det är på uppmaning av regeringen som Annika Nordgren Christensen kommit fram med ett förslag på en långsiktig hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Förslaget ska enligt regeringen blanda frivillighet och plikt.

Inte tal om kvotering

Värnplikten kommer omfatta alla svenskar mellan 16 och 70 år och kan innebära både militär värnplikt och civila insatser till exempel inom räddningstjänsten.

I dag arbetar ungefär 50.000 personer inom försvarsmakten. Av dem är cirka 6.800 kvinnor och Annika Nordgren Christensen säger att man kommer inte kvotera in kvinnor utan arbeta efter ”bäst lämpad”. Detta har, menar hon, gett Norge 30 procent kvinnor på olika positioner.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.