Analys: Silberstein: Ingen mjukstart för Åkesson
De som väljer Sverigedemokraterna ska veta att det är ett parti som var känt för hakkors och heilande. Och allianspartierna ska akta sig för att ge sig i lag med Sverigedemokraterna som marscherade i naziuniform för inte så länge sedan. Det var budskapet när Stefan Löfven gick till sin hårdaste attack hittills mot Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson.
De blev ingen mjukstart för Jimmie Åkesson, när han åter stod i talarstolen i riksdagens kammare efter sin sjukskrivning. Han ville prata om ”dagens massinvandring”, vilket han också gjorde. Men Löfven styrde honom tjugo år tillbaka i historien, där partiets nazistiska rötter frodades i brun mylla, där möten ackompanjerades av heilande och bokbål inte var en främmande aktivitet.
Löfven upprepade frågan till Jimmie Åkesson: Vad lockade dig att gå med i ett sådant parti? Åkesson svarade att det märktes att Löfven inte har varit med så länge i politiken. Att det redan tjatats så mycket om Sverigedemokraternas historia. Än så länge ser det ut som en tvåstegsraket mot Sverigedemokraterna. Den första avfyrades när Stefan Löfven kallade partiet fascistiskt. I dag gick han alltså längre och talade om nazismen och även Förintelsen.
Annie Lööf märktes mest
Flera av partiledarna gick till hård attack mot ledaren för Sverigedemokraterna, som växer ständigt på bekostnad av framförallt Moderaterna och Socialdemokraterna. Hittills har inget hejdat Sverigedemokraternas framfart i opinionen. Inga järnrör, inga brott mot den så kallade nolltoleransen, inga förslag från de borgerliga partierna om hårdare tag i migrationspolitiken. Frågan är om de andra partierna når sitt syfte genom att måla Sverigedemokraterna i brun svärta. Tar väljarna ett steg tillbaka? Eller framstår Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson som martyrer och offer för sin hållning i invandringspolitiken.
Anna Kinberg Batra gjorde inte mycket väsen av sig i debatten. Hon intar rollen som statsministerns utmanare genom att inte sticka ut hakan. Den som märktes mest i debatten var Annie Lööf. Hon sprang upp och ner i talarstolen och har det temperament som Anna Kinberg Batra saknar eller håller inne med. Det är något med Annie Lööf och Stefan Löfven. De triggar varandra, vilket blev tydligt första gången i käbbeldebatten inför valet förra året. Den här gången blev det inga knuffar, men tyckte Annie Lööf tyckte att statsministern borde skämmas som kallade Centern höger och nyliberal.
”Föräldrarförsäkringen kommer förfölja Löfven”
Jobben var förstås en röd tråd i debatten. Stefan Löfven sa ungefär samma saker som på den socialdemokratiska kongressen för en dryg vecka sedan, när han upprepade att vad omgivningen än säger så har regeringen en politik för jobb och lägre arbetslöshet. Målet om EU:s lägsta arbetslöshet ska nås 2020. De borgerliga partierna radade upp alla ekonomer och institutioner som inte tror på Stefan Löfven. Med sig från kongressen hade Stefan Lövfen ett bagage han gärna sluppit att släpa på. Löftet om att föräldraförsäkringen ska delas lika mellan föräldrarna. Och han fick precis den debatt han inte vill ha, men som kommer att förfölja honom ända in på nästa val. Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna talade med en majoritet av väljarna i ryggen om att föräldrar och inte politiker ska bestämma över hur mäniskor vill organisera sina liv. Det tyckte Stefan Lövfen också när han var ny partiledare. Nu tvingas han att försvara beslutet från sin partikongress om en individuell föräldrafösäkring.
Jonas Sjöstedt balanserar mellan att vara ett stödparti till regeringen och ett oppositionsparti. Som vanligt vred han om kniven rejält i en av Miljöpartiet akilleshälar. Den här gången gällde det regeringens förhållande till Nato som på svensk mark genomför omfattande övningar. Kanske var det bara en försmak för Åsa Romson inför partikongressen, som inleds på fredag.
Det här är en analys
Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §4 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.