Riksgälden kastar dock in en brasklapp om att allt är oerhört osäkert.

– Svensk ekonomi växer snabbare än väntat, och av egen kraft. Det avspeglas också i överraskande höga skatteinkomster 2015, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

– Det är noterbart att exklusive de revideringar vi gör av migrationsutgifterna, når vi mer eller mindre balans i budgeten redan 2016.

Fler asylsökande

Riksgälden sköt upp sin prognos för att kunna räkna in de nya prognoserna från Migrationsverket, som presenterades förra veckan. I stället för de 74 000 asylsökande som tidigare prognoser byggt på, väntas nu 160 000 asylsökande till Sverige i år och 135 000 nästa år. Men bedömningarna är osäkra och beror ytterst på vad som händer i Syrien, Afghanistan och andra länder, och inte minst på hur andra EU-länder agerar.

Migrationsverkets utgifter väntas enligt Riksgälden nästa år drygt fördubblas från 26 miljarder till 58 miljarder kronor för att året därpå fortsätta upp till 70 miljarder kronor. Men ökningen vägs till stor del upp av högre skatteinkomster och av att avräkningen mot biståndet antas fortsätta.

Stor osäkerhet

Nästa års budgetunderskott – nettolånebehovet – bedöms öka med 8 miljarder kronor till 33 miljarder, jämfört med den förra prognosen i juni.

Förutom att migrationsutgifterna är svåra att beräkna, finns andra osäkerhetsfaktorer, framför allt kostnaderna för sjukskrivningar och arbetslösheten. Dessutom har inte effekterna av migrationsöverenskommelsen mellan regeringen och Alliansen räknats in. Det är fortfarande oklart vad de olika åtgärderna innebär samt hur och när de ska genomföras. Till exempel ska kommunerna tillföras 10 miljarder kronor extra i år.