Fredrik Ronquist, professor, expert på insekter vid Naturhistoriska riksmuséet i Stockholm. Insekten på bilden är en vandrande pinne. Foto: Bengt Olofsson, Naturhistoriska riksmuséet

Svenske doldisen är en rockstjärna i forskarvärlden

Uppdaterad
Publicerad

Namnet Fredrik Ronquist kanske inte väcker många associationer. Men genom sin forskning om insekter har svensken faktiskt blivit en av Sveriges mest citerade forskare internationellt.

– Några har till och med velat ta selfies, säger han.

Matematiker, statistiker, programmerare och zoolog – och en avSveriges mest citerade forskare internationellt. ”Jag är lite avvarje. Inte världsbäst på något men tillräckligt bra på alla delarför att kunna göra något intressant”. Så beskriver Fredrik Ronquistsig själv.

Professor, expert på insekter vid Naturhistoriskariksmuséet i Stockholm och dessutom skapare av dataprogram som gördet möjligt att räkna fram hur insekters utvecklingshistoria harvarit. Andra kallar honom ”rockstjärna” eller ”nörd”. Nyligen fickhan Linnépriset och ett skäl är alla citeringarna.

En av de hundra mest citerade

När forskareskriver avhandlingar eller rapporter, så kallade ”papper”, så kan de ocksåbörja räkna hur många gånger deras ”papper” nämns i andraavhandlingar eller studier. Det som Ronquist och hans amerikanskekollega JP Huelsenbeck gjort har hamnat på tidskriften Natureslista över de 100 mest citerade, som nummer 100. I en annan lista över2000-talets tio viktigaste, hamnade deras arbete som nummer fem.

– Jaghar alltid varit intresserad av både biologi, matematik ochdatorer. Min morfar fascinerade mig, han reste runt i Kina ochsamlade insekter och jag fick höra fantastiska historier. Såsmåningom blev jag själv forskare, säger han.

Insekter som manipulerar växter

Fredrik Ronquistbörjade med att intressera sig för insekter som kallas steklar. Detfinns stekelarter som lärt sig manipulera växter så att det bildasgalläpplen eller galler på bladen. Växten fixar skyddet åt stekelnsägg och larver.

– Vi försöker rekonstruera evolutionen med hjälp aven statistisk metod som kallas bayesiansk. Vi undrade först hur detkunde komma sig att det fanns steklar som lever inuti såna härgaller men inte själva kan göra dem. Har de haft förmåga att självtillverka sådana och förlorat den? Det trodde jag förr. Men nu trorvi att de förvärvat den här förmågan flera gånger underårmiljonernas lopp. Men bilden är väldigt komplicerad. Man kan välsäga att vi är osäkra på en högre nivå, säger han.

Avancerade dataprogram

Men det äralltså dataprogrammen som gjort honom internationellt berömd. NärRonquist provkör en vända åt SVT ser man först oändliga sifferraderpå skärmen och efter en stund ett väldigt stort släktträd med mångastekelarter. Siffrorna är sannolikheter för olika evolutionäramöjligheter. Vilken art är släkt med vilken, när i tiden skildes defrån varandra?

– Vi läser in genetiska data förstås, men också hurinsekterna ser ut. Ibland har vi också fossil att utgå från. Svarenkan variera från väldigt osäkra till nästan 100 procent träff, säger han.

De här dataprogrammen är användbara för fler än insekts-, djur-eller växtforskare. De fungerar också inom medicin ellerspråkvetenskap, för att till exempel se hur språk utvecklats.

– Insekternasutveckling har gått över miljontals år. Virus däremot utvecklasväldigt fort, på bara några få år, men med samma metoder kan virekonstruera vilket ursprung virus har och hur till exempel hiv-virusspritt sig från person till person.

Påverkar vår förståelse för världen

Allt sammantaget skulle mankunna säga att Fredrik Ronquist är en forskare som agerar bakomkulisserna men har inflytande över vår förståelse för världen ochdess utveckling.

Och hur var det nu med berömmelsen ochnördigheten?

– Jo, i forskningens värld känner väl många till mittnamn. Några har till och med velat ta selfies, haha. Och nörd är jagabsolut. Man specialiserar sig ju i forskningen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.