Försvarsutskottets ordförande, Liberalernas Allan Widman, tror även han på en svensk effekt.

– Det är min bedömning att den här typen av politisk förändring har en tendens att sprida sig även till dem som inte är medlemmar i en försvarsallians, säger Widman som anser att Sverige nu ligger ”exceptionellt lågt”, både i jämförelse med andra och historiskt.

När den nye amerikanske försvarsministern och pensionerade marinkårsgeneralen Jim Mattis stod öga mot öga med sina kollegor från de 27 Nato-länderna i Bryssel i går var budskapet att de 27 själva måste betala mer för sitt försvar. USA kan inte ta en lika stor andel (drygt 20 procent) av notan framöver som hittills.

Bara en handfull av Nato-länderna klarar i dag målet, att försvaret ska ha resurser motsvarande minst 2 procent av BNP. USA har försvarsutgifter på 3,6 procent av BNP.

Sverige, som ju inte är medlem i Nato, deltog inte på mötet. Men USA:s återkommande och allt tydligare press på Natoländerna kan också göra att Sverige måste höja sig över dagens 1 procent och gå upp mot 2 procent.

Skrattretande

– Det kommer att röra sig i den riktningen och jag tror att Sverige kommer att påverkas. Försvarsberedningen som nu tillsätts kommer att ha det trycket på sig, att de ska komma fram till en process där det i alla fall går uppåt från 1,0. Hur fort det kommer att gå beror på de politiska övervägandena och det ekonomiska läget, säger Jan Hallenberg.

Han påminner om att Sverige har bilaterala avtal om militärt samarbete med USA och dessutom är ett partnerland till försvarsalliansen Nato. Att avdela 1 procent av BNP till försvaret anses av amerikanerna som närmast ”skrattretande” lite, enligt Hallenberg.

– De flesta partierna i riksdagen vill ju ha kopplingen till USA och de inser att det nog är av nöden att öka de svenska försvarsutgifterna om man vill ha den kopplingen, säger han.